Sanatoriebyggnaden i Sandträsk

Jag har har skrivit åtskilligt om sanatoriet i Sandträsk och dess skönhet, men jag har aldrig visat någon bild på huvudbyggnaden som stod klar runt 1930 och ritades av Gustaf Birch-Lindgren. Det är ett nyklassisistiskt palats med tydliga drag av funktionalism, framförallt i det inre. Idag, när komplexet står övergivet, är det dock en kuslig

God jul från ett kylslaget Norrbotten

Tro det eller ej, men tåg 94 mot Boden/Luleå/Kiruna/Narvik anlände Luleå på utsatt tid. Värre gick det för de vagnar som skulle vidare norrut. De kom inte längre än till Murjek eller något i den stilen, ty dagens tåg får inte köras om temperaturen ligger på -25 grader eller lägre. Rätt märkligt kan man tycka,

Nå, har du lärt dig att köra traktor?

När jag var liten, fick jag alltid av en släkting i en närliggande by frågan om jag lärt mig köra traktor. Detta var på 70-talet och jag hade inte hunnit fylla tio år så svaret blev naturligtvis nej. Jag antar att frågan var av den art som gubbe i by lämpligen ställer till släktings lilla

Odals slåttarstuga bortåt Åskogen till

Längs med vägen mellan vår och farbror Odals by, låg några gamla slåttarstugor. En av dem var Odals. Jag vet inte precis om han använt den i någon större utsträckning, möjligtvis som sommarnöje. Det är en vacker liten gård med stuga och uthus med plats för djur och redskap. En slåttarstuga är en stuga belägen

Försommartecknet som aldrig uteblev

Den Norrbottniska våren är inte lik den årstid som präglar sydligare breddgrader. April månads obarmhärtiga ljusflod får visserligen snön att så sakteliga smälta undan och stundtals förvandlas till is. Det är de svaga dofternas årstid. När maj månad gör sitt inträde, ligger ofta en och annan snöhög kvar, och i värsta fall även marken täckt

Med anor från ett svunnet sekelskifte

Runt sekelskiften 1800 kom min farfars farmors farfar Olof Falck till byn som vid den tidpunkten inte var någon by, utan bara bestod av ett nyuppfört sågverk. Ett bostadshus uppfördes åt min gamla anfader, för han var sågverkets sågställare och sedermera bokhållare och inspektor. Rummet till höger om entrén på bilden är kontorskammaren och där

Kasernerna från ett svunnet Boden

Jag har sagt det tidigare: Boden har varit en flott stad  och det får man nog tacka militären för, ty med höga militärer följde status och inte minst kulturellt intresserade officersfruar. Huruvida kulturintresset var äkta, eller hörde till samhällspositionen låter jag var osagt. Hur som finns det fortfarande många vackra byggnader som minner om ett

Sköterskorna och läkarna funno sina hem vid sanatoriet och Sandträsket

Till Norrbottens läns sanatorium i Sandträsk hörde personalbostäder. Det krävdes många anställda för att driva verksamheten, framförallt från och med 1931 när det nya, stora sanatoriet stod klart. Allt eftersom byggdes nya bostäder. Den sista restes i mitten av 50-talet. Det är fina byggnader i olika sorts funktionalism, kvalitetsbostäder. Den länga som restes 1931 kallades

Anstalten Hälsan i Antnäs, Norrbotten

Alldeles i början av 90-talet besökte jag en gammal dam som bodde i en liten hyresvåning i ett gammalt trähus i Antnäs. Jag sommarjobbade i hemtjänsten och skulle titta till henne, kanske ge lite mat eller städa. Tyvärr minns jag inget mer, annat än att huset faktiskt var en smula gammalmodigt, även på insidan. Vackert

Välbeläget kråkslott med vy mot sjö

Nog finns det många vackra ställen som står övergivna, men dessvärre finns det också gårdar som ägarna låter förfalla och vägrar sälja. Här är ett. Välbevarat och med fler kakelugnar. På sitt sätt i relativt bra skick, ty träet håller så hög kvalité att inte ens fönsterbågarna ruttnat. Bron upp till verandan är dock en

Växthusen vid sanatoriet i Sandträsk

I somras var jag för första gången uppe i Sandträsk, en liten by 4 mil norr om Boden längs med Malmbanan. Sandträsk är en liten by, nästintill underskönt placerad vid Sandträsket. Strax intill vattnet, men nästan dolt av grönskan ligger den anläggning som är känd under namnet sanatoriet i Sandträsk men vars korrekta namn är

Ralp Erskines Shopping i Luleå, 1955

Jag har skrivit om Shopping i Luleå tidigare, men nu skall jag visa några bilder som togs i samband med att Byggmästaren presenterade Erskines projekt. Invigningen på hösten 1955 måste ha orsakat stor uppståndelse. Byggnaden var verkligen modern och kan väl till viss del kategoriseras som betongbrutalism. Oavsett vad man benämner anläggningen var den dock

Alfred och Augustas hem i förfall

När jag var riktigt liten, praktiskt taget nyfödd, tog mig pappa med till tant Augusta för att visa upp den förstfödda. Hon var då änka och några år senare tror jag hon flyttade eller dog. Det är mycket länge sedan och under alla år som gått har hennes och Alfreds hus stått tomt. När jag

Kv. Ortdrivaren i Kiruna, modernism från 1961 signerad Ralph Erskine

Under sommarens Kirunabesök passade jag på att studera Ralph Erskines komplex i centrala Kiruna. Byggnaderna stod klara 1961 och jag gissar att de flesta lägenheter har en slående utsikt över gruvområdet och Kiirunavaara. Förutom de två punkthusen, benämnda Snusdosan och Spottkoppen, ingår också två två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren i kvarterets bebyggelse. Ser ni

Aktiebolaget Statens Skogsindustrier

Strax utanför den egentliga stadskärnan i Piteå ligger en anläggning som ursprungligen uppfördes av Aktiebolaget Statens Skogsindustrier som förkortades ASSI. Låg vinden fel, luktade det skit i centrum. Nu är jag inte säker, men jag tror att anläggningen ursprungligen producerade träfiberplattor men sedan byggdes om för att bli ett pappersbruk med tillverkning av sulfatcellulosa. Idag

Norrbottens museum om varsamhet

Norrbottens läns museums webbplats har jag knappt besökt tidigare men nyligen upptäckte jag att det finns en hel del att läsa.  Framförallt fann jag en välformulerad text om varsamhet som jag citerar: "Det brukar krävas en 100-års period för att en byggnad ska uppfattas som kulturhistoriskt värdefull. Ta en tidstypisk tegelvilla från 1960-talet som exempel.

Kiruna Stadshus ritat av Artur von Schmalensee kommer snart att rivas

I somras åkte jag till Kiruna och naturligtvis ville jag se stadshuset, det vackra som invigdes 1963 och som året därpå fick Kasper Sahlin-priset. I SVT:s öppna arkiv fann jag en kortfilm från 1963 som visar det nya stadshuset. Se den! Jag gissar att de flesta vet hur stadshuset ser ut på utsidan. Däremot är

Nu i mitten av oktober är hösten här

Vilket vackert ljus det är nu! När solen inte skiner lyser de långa skuggorna med sin frånvaro och det är tacksamt att fotografera. Bilden ovan tog jag precis när jag klev ur bilen vid halv elva-tiden på fredag förmiddag. De flesta löv har fallit, men än har det inte varit speciellt kallt någon snö är

Blåkläder framför ladan vid höskörd

Hörkörd på 50-talet gissar jag Farfar, pappa och hans bror.  Samt en unge, oklart vems. Som ni ser har modet förändrats även på landsbygden, och tyvärr får man nog säga till det sämre. Blåkläder av bomull var verkligen snyggt men idag har dessa plagg förvandlats och blivit polyesterstinna samt fått sig en släng av överlevnadssleven

Bygga om ett mejeri till bensinstation

I Norrfjärden finns en gammal mack som jag tror längre används till sitt ursprungliga ändamål. Från början låg dock här ett mejeri, men någon gång, jag gissar på 50-60-tal, byggdes huset om fick nytt tak och några nya fönster. I övrigt är är dock en hel del sig likt, bland annat de vackra småspröjsade fönsterrutorna.

Årstiderna må skifta skönheten bestå

Detta vackra ställe är numera igenväxt och förfallet, men inte har det blivit mindre tilltalande för det. Sommar som höst, vår som vinter, det är alltid lika vackert. Bleve det till salu, skulle jag nog känna mig tvungen att köpa det. Tant Dalia, eller var det hennes bror, hade bil. Numera är även garaget ett

Det moderna Luleå åren runt 1960

Gamla vykort är en mycket bra källa till bilder över våra städer. De är oftast välkomponerade och de visar vad man just då ville visa upp. Till nackdelarna hör att man knappast väljer att föreviga gamla ruckel. Med denna lilla exposé villa jag visa Luleå innan det verkliga rivningsraseriet satta fart på 60-talet. Dessa bilder

Hotel Kiirunavaara, nu ett mine blott

I somras åkte jag som bekant till Kiruna för att ta mig en titt på staden. En av byggnaderna jag ville se var Hjalmar Lundbohmsgården, ursprungligen Lundbohms eget hem, men idag ett museum. Lundbohm var mycket angelägen om att Kiruna inte skulle bli en kåkstad, och såg därför till att ordentliga byggnader restes och inte

Med Svartöstans vackraste gårdsplan

Denna gård! Utan konkurrens Svartöstans vackraste och såvitt jag kan bedöma en komplett anläggning från 1900-talets första halva. Jag undrar om den är om- eller tillbyggd någon gång, ty båda boningshusen har verandor med liggande panel och byggnadskroppen i övrigt har stående. Vackert är det iallfall och helt oförstört. Den halsstarrige ägaren vägrar sälja, och

Foton från andakt i Ale gamla skola

Som ni kanske minns var jag på en smärre andakt i Ale gamla skola i somras. Naturligtvis tog jag bilder, analoga, men det bar sig inte bättre än att något gick på tok med blixten. Ledsen och purken var vad jag var när jag hämtade dem från framkallningen. Hur som. Efter ett par dagar tittade

Praktfull efterkrigsarkitektur i Kiruna

Jag åkte upp till Kiruna i somras, tog tåget och klev av i soligt väder och fann en vackert stad mitt i fjällvärlden. På det stora hela blev jag mycket imponerad av hur vackert där var. Visst fanns det fula hus och visst hade man rivit för mycket på 6070-talen, men där fanns också mängder

Kraftverket vid Ljusån utanför Boden

Vid Ljusån utanför Boden anlades i slutet av 1800-talet ett ramsågverk. Anläggningen brann dessvärre ned 1904 och 1905 uppfördes istället ett elektricitetsverk vid vattendraget. Visst är det en vacker byggnad! Välbevarade är den dessutom och anläggningen är fortfarande i drift. Ursprungligen satt här ett aggregat som gav 210kW växelström 380 volt. Det var dock inte

Bodens vackra stadshus anno 1957

"Bodens stadshus, som morgonredaktionen enades om var fulsnyggt, frågan var bara var betoningen skulle ligga - på fult eller snyggt". Denna text har jag saxat från kanalens egen webbplats. Bodens stadshus är verkligen inte fulsnyggt, det är en av Norrbottens verkliga pärlor! På det hela taget är byggnaden verkligt välbevarad, precis som trädgården, och helhetsmiljön

Hemmansägaren i Norrbotten, del 13

På bilden ses den s.k. korpen. Mamma uttalar o:et som o. Verktyget används för att få loss sten när man gräver gropar för hand. Jag vet inte vad den kallas på svenska, kanske samma sak. Bakom ena huset står en syrenbuske och intill stod en vinbärsbuske som visade sig vara tre buskar. Den har haft

Konsten att förstöra en småstad, 2

Här har vi det gamla Domusvaruhuset i Luleå som idag är om- och påbyggt och förvandlat till gallerian Smedjan. Den vackra fasaden i, kan det vara kolmårdsmarmor, är helt förstörd och det fodras stor fantasi för att tänka sig att detta någonsin varit snyggt. Tyvärr hittade jag inte något gammalt vykort med Domusmotiv från Luleå

Malmberget på god väg att försvinna

Förra veckan passerade jag Malmberget och stannade till för ett kort besök. Jag hade följt Kurirens Erik Jonsson till Tjautjas, 10 mil norr om polcirkeln, där han skulle intervjua Daniel Wiksland inför årets upplaga av Flottkalaset (läs artikeln här - jag har tagit två bilder - och läs sedan samtliga Jonssons texter som han producerat under

Väggmålningar i gammal kammare

Min släkt har bott på samma gård i drygt 200 år, alltsedan de allra sista året av 1700-talet då Kronan anlade ett sågverk vid den lilla ån. Huset som då byggdes var efter sin tid en smula påkostad. Ovanför dörrarna i kontorskammaren, där man vid skrivpulpeten hade god utsikt ner mot sågen medan man skötte