Men varför tänkte man inte lite längre

Norra Station under rivning
Foto: Martin Lindgren

För några dagar sedan tuggade grävskopan i sig den sista resten av Norra Stationsområdets byggnader, klockhusets pendang. Nu är de två godsexpeditionerna och magasinsbyggnaden däremellan ett minne blott och området kommer endast att leva vidare i Norra Stationsparken som löper genom det nya bostadsområdet.

Att bevara åtminstone de två expeditionsbyggnaderna lät sig inte göras, det skulle bli alltför kostsamt. Som en kompromiss lovade staden dock att återuppbygga klocktornet av det tegel som nu ligger ute på Blocket. Kostnaden för den lilla gesten beräknas till 11,7 miljoner.

Men varför tänkte man inte till ordentligt innan man satte spaden i jorden, eller snarare plockade fram dynamiten och grävskoporna? Titta på denna plan över den nya Hagastaden. Notera det långa parkstråk som löper genom husraderna. Tänk om man tänkt lite annorlunda och sett de gamla husen som en tillgång och rättat sig därefter. Inget hade då hindrat att man bevarat de två expeditionsbyggnaderna, rivit magasinet däremellan och istället förlagt områdets entre dit (titta på denna bild och använd er fantasi!). Ytan mellan de två byggnaderna hade också kunnat  utgöra starten på det parkstråk som ansetts önskvärt och vars yta delvis skulle kunna ha tagits i anspråk för dessa två karaktärsbyggnader vilket fått det trevliga bieffekten att antalet bostäder inte behövt minska. Men detta gjorde man inte, istället planerade man som om Norra station aldrig funnits och raderade därmed ut ett viktigt kapitel i stadens historia. På andra sidan av Norra Stationsgatan ligger flera viktiga byggnader som har anknytning till godstransporterna till Norra station: Grönstedtska palatset, Apotekarnes Mineralvattens fabrik, Svenska Philips monteringsanläggning (Gävlegatan 18 b ritad av Sigurd Lewerentz 1930) och Industricentralen, en pampig byggnad ritad av Ragnar Östberg.

I en intervju i Vi i Vasastan i början av maj säger Regina Kevius: ”När vi tog detaljplanen var det aldrig en diskussion om godsexpeditionshuset. Om man tittar på detaljplanen är det 173 nya lägenheter som ska byggas på den platsen” och fortsätter ”Vi måste ta bostadsbristen på allvar. Där expeditionshuset finns ska det byggas 173 bostäder, det väger tyngre”. Kevius tydliggör härmed synen på bostadsbyggande och stadsplaneringen i Stockholm just nu: man ser befintliga hus med historia som en belastning, inte som en tillgång. Hade man tänkt annorlunda och utgått från befintliga byggnader, hade man kunnat bevara expeditionshusen utan att man behövt minska antalet byggda bostäder och utan några dyra kostnader. Istället lägger man 11,7 miljoner på att återuppföra klocktornet för att blidka uppretade medborgare!

Expeditionsbyggnad vid Norra station

Norra station 1

Och nu några ord om Norra Station och om rivningarna i området.

Stockholms Norra station öppnade redan 1866 och låg på den tiden vid Norra bantorget och tjänade som ändhållplats för den norra stambanan. 1871 invides centralstationen vid Vasagatan och den nya sammanbindningsbanan (som kopplade samman norra och södra stambanan – från Södra till Norra bantorget). 1882 invigdes Norrtulls station som var en hållplats på Värtabanan (gick från Karlbergs station och Tomteboda till Värtan). Stationsbyggnaden är sedan länge riven men var precis lika elegant som den i Värtan.

Nere vid Norra Bantorget stod 1893 ett nytt stationshus klart och det kom att användas uteslutande för godstransport. I början av 20-talet beslutade man sig dock för att flytta på Norra station och placera den vid Norrtull. Den gamla stationsbyggnaden, Norrtulls station, revs och Folke Zettervall ritade två nya expeditionsbyggnader och ett magasin.

Nyligen revs den ena av de dessa två expeditionsbyggnaderna. Den hade ursprungligen använts som expedition för utgående gods och hade av den anledningen försetts med ett klocktorn. Den andra byggnaden, som ännu står kvar (se bild), användes för inkommande gods och saknar därför klocktorn, Mellan dessa båda byggnader fins två parallella magasin som användes för lastning och lossning. Det norra byggdes 1924, precis som de båda expeditionsbyggnaderna, och det södra, vars fasad utgjorde ingången till PrixExtra och syns på bilden ovan, 1963.

Norra station 2

Rivningen av den kvarvarande expeditionsbyggnaden har så smått inletts, men har nu stoppats. Det visade nämligen sig att Stadsbyggnadskontoret beviljat rivningstillstånd trots att kommunfullmäktiges avstyrkt. Läs mer om den soppan här.

Norra station 3

Orsaken till att man vill riva, och snart har rivit samtliga byggnader i detta område är det nya Hagastaden som skall växa fram på området mellan Karolinska och Nora Stationsgatan (sedan tidigare har man bl.a. rivit denna fina byggnad). Nu är jag inte riktigt säker på exakt hur detta skall göras, men det hela innebär iallfall att motorvägen som ligger däremellan skall däckas över. Jag vet inte om detta försvårar eventuellt bevrande av dessa byggnader då det kan vara så att de, om de får stå kvar, hamnar på en lägre nivå jämför med omgivande bebyggelse.

Det är dock mycket tråkigt att man inte förstår hur viktigt det är att spara delar vaden gamla bebyggelsen när nya områden skapas. Gör man det, får man dels en koppling till dåtiden, dels tror jag att man höjer områdets status genom att det inte bara är ett nytt bostadsområde utan även ett område med historia.

Nere vid Norra Bantorget ligger fortfarande det stationshus som Folke Zettervall ritade 1893 kvar, men idag är den omgiven av nya byggnader. Där skänker den både trivsel och påminner om att Norra Bantorget en gång var en viktig del staddes transportsystem. Med detta i åtanke vore det klokt att göra samma sak vid Norra station och den blivande Hagastaden.