Rävjägarn

Henry Kings ovanligt exotiska rytmer

Henry king orchestra

Henry King var den sorts orkesterledare som spelade tämligen utslätad dansmusik på 30-talet. Här ett exempel, I’ve got a date with a dream. Dussinmusik kan man verkligen säga utan att vara alltför elak, vilket inte innebär att hans skivor saknade kvalitéer. Lite senare, troligen 1946, gjorde han några inspelningar för det idag tämligen okända bolaget Black and White. Dessa inspelningar är av en helt annorlunda karaktär. Lyssna bara på Batamu:

Det smetiga soundet är som bortblåst och istället är det mörka och suggestiva rytmer av hög klass som hörs från den brusiga skivan med den snygga etiketten. Man kan inte annat än imponeras över den förvandling som Henry Kings orkester genomgått. Helt och hållet till det bättre! Passa också på att lyssna på ytterligare några skivsidor från samma tid som jag hittat. Tyvärr är det ransoneringspressningar som låter lite halvdant, men låt er inte avskräckas, det är fantastisk musik.

Grillito

Jungle drums

Tabu

Negra Consentida

Lecuona Cuban Boys, Oye mi rumba

Lecuona Cuban Boys är en av mina favoriter och jag har en hel del av deras plattor som verkar ha såld i stora upplagor här i Sverige på 30-40-talen. De kom nästan uteslutande på engelska Columbia och är i stort sett alltid värda att köpas. Just denna låt är jag dock inte säker på att jag har, men däremot är det roligt att äntligen hitta ett klipp där man får se dem “live”. Lyssna!

Music that affects och Esy Morales

Esy  MoralesArtistic Records, vars slogan var Music that affects, gav 1946 ut en skiva med Esy Morales Latin-America orchestra. Spåren är When you look at me och Gypsy rhapsody.

Gypsy rhapsody är riktigt bra, faktiskt en av de bättre inspelningarna i den genren från den tiden. Lyssna på den

och detsamma gäller den andra sidan, When you look at me

Artistic records är ett av alla småbolag som idag är helt okända. Förmodligen gav man inte ut mer än ett par skivor, precis som ett annat bolag, Black & White vars främsta bidrag till historien är Henry Kings försök i latinogenren. Även Esy Morales får betraktas som bortglömd. En gång gjorde han sig dock ett namn med inspelningen av Jungle fantasy 1950 (som fanns med i noir-filmen Criss cross). Morales dog av en hjärtattack samma år (han var född 1916).

Lecounas Moon over Monte Carlo

Lecuona cuban boys

Latinska rytmer från förritin i höstrusket. Den latinamerikanska gruppen Lecuona Cuban Boys blev stor på 30-talet och spelade in mängder av plattor under detta och följande decennium. De flesta är alldeles utmärkta och står sig mycket bra än idag. Lyssna på Moon over Monte Carlo:

Otroligt stämningsfullt och helt bedårande med alla rytminstrument och blås. Jag har en hyfsad bunt med deras skivor, spelar dem gärna och vill har fler. Det är ett bra betyg. Allra bäst gör de sig senare på kvällen, när natten står för dörren.

Här ett YouTube-clip med Lecuona cuban boys.

Oui! Xavier Cugats Favorite Rhumbas

Någon gång i mitten-slutet av 40-talet släppte Columbia records ett 78-varvsalbum med 4 skivor som fick titeln Xavier Cugats Favorite Rhumbas. Omslaget tecknades av Cugat själv, ty innan karriären som populär band leader tog fart fick han försörja sig med hjälp av sin andra stora talang, dvs den som illustratör.

Titlarna framgår av omslaget. Ordningen är dock okänd, ty jag lade på hela bunten på skivspelaren utan att tänka på ordningen och vände sedan skivpacken. Den första är dock Besame mucho.

Carlos Gardel, Toulouse/Buenos Aires

Född i Frankrike, men uppväxt i Argentina? Uppgifterna verkar skifta. Vid sin död i en flygolycka 1935, var han en formidabel tangokung, både i Europa och Latinamerika.

Av en slump fick jag låna en CD med Gardels inspelningar. Vilken lycka, ty jag har inte vetat om hans existens och älskar denna typ av musik som är både romantisk och sorgsen. Ni måste lyssna på honom! På Spotify finns åtskilliga av hans inspelningar och på YouTube finns både ljud- och filmklipp. Börja med dessa: Silencio Por una cabeza El dia que me quieras

Si fuera esta noche la última vez

Consuelo VelazquezEnligt legenden hade Consuelo Velázquez inte fyllt 16 år när hon 1940 skrev Besame mucho, en sång som sedan dess blivit både världsberömd och en riktig klassiker.

Bésame, bésame mucho,
Como si fuera esta noche la última vez.
Bésame, bésame mucho,
Que tengo miedo a tenerte y perderte después.

Velázquez komponerade inte endast Besame mucho, utan står som upphovsman till åtskilliga latinamerikanska klassiker som Cachito och Enamorada. Hon var också en framgångsrik pianist och spelade själv in åtskilliga skivor.

Och vad passar väl bättre än att lyssna på några av de versioner av Besame mucho som finns inspelade? Den första, från börjanav  40-talet, lär vara Emilio Tueros version. År 1953 var det Lucho Gaticas tur att gå in i studion med Velázquez’s  noter. Denna inspelning gjorde Besame mucho till en världshit och det  var få artister som under 50-70-talen underlätt att göra sin egen version.

Redan år 1943 gick dock Wingy Manone in i studion och gjorde en helt annorlunda version av denna komposition,ty Malone var jazzmusiker med egen orkester. Jag har skivan på en ytterst tafflig krigstidspressning och  blev ytterst glad att den fanns på Spotify.

Min personliga favoritinspelning av denna klassiker är dock Fredesvinda Garcias från 1960. Jag har tidigare skrivit om henne och både text och den unika inspelningen hittar ni här.

Fredesvinda Garcia, rösten från Cuba

Freddy, Mercedes Valdes, Celia Cruz

Kanske kan man kalla henne för Torch singer. Fredesvinda Garcia var iallfall en enorm dam vars huvudsakliga sysselsättning var att tjäna i de välbärgades hem. Varje natt, i slutet av femtiotalet, förvandlades hon till sångaren Freddy och skred långsamt fram till scenen på Havannas nattklubbar, där hon sjöng sina sånger utan tillstymmelse till ackompanjemang – något hon ansåg fullkomligt överflödigt.

1960 spelades Freddys första och enda skiva in, La Voz Del Sentimento (Puchito records). Den innehåller, förutom covers på The Man I love och Night and day, verk av kubanska kompositörer. Rösten är makalös och kan egentligen inte beskrivas. Ett år sedan dog Freddy i en hjärtinfarkt och har sedan dess mer eller mindre fallit i glömska. Jag har för mig att albumet aldrig gavs ut, utan att det var Pedro Almodovar som återupptäckta henne någon gång under 80-90-talen. För ett par år sedan hittade jag en artikel om henne på nätet, men den finns inte längre kvar. Däremot har Wikipedia en kortare text om henne.

För ungefär 6 år sedan fick jag en CD i present av en kund. Skivan var Freddys första och enda, tillika en av de bästa inom sin genre. Här är 4 av spåren. Lyssna, det är ohyggligt bra!

The man I love

Tengo

Besame mucho

Night and day

Det finns inte mycket skrivet om Freddy men jag hittade iallfall en lägre text som kastar ett visst ljus på hennes alltför korta liv.

Lecuona Cuban Boys, Rumba blanca!

Lecuona Cuban Boys

I början av 30-talet bildades Lecuona Cuban Boys av Ernesto Lecuona. Orkestern blev snabbt populär och började turnera i Europa redan 1934 och gjorde i den vevan congan populär. Jag är mycket förtjust i deras skivor och har ett flertal. Många finns också tillgängliga på Spotify, men inte alla. En av de svängigaste är Rumba Blanca och den står inte att finna annat än i mitt skivbibliotek. Plattan är inspelad under andra halvan av 40-talet (matrisnumret är CL 6151 och skivnumret för 78-varvsskivan i Europa är MC 3162 om någon vill gräva i arkiven och finna det exakta datumet). Sjunger gör Bruguera and Rabagliatti.

Lyssna på Rumba Blanca!

(20) (20) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (17) (17) (16) (16) (16) (16) (15) (15) (15) (15) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (12) (11) (11) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8)

Litteratur