Nya Anglais och Lidingöbanan 1965

Anglais under byggnad

Gamla Hotell Anglais vid Stureplan revs 1959 och ersattes av ett nytt kontorshus som innehöll Modehuset Anglais. Mot Humlegården, på kvarterets motsatta sida, restes så småningom ett nytt hotell, den byggnad som vi idag känner som Hotell Anglais. Byggnaden ritades av Leif Damgaard och är mycket elegant, inte minst de i guldfärg eloxerade fönstren vars insida består av trä av ädlare sort.

Vänthallarna

Tvärs över Humlegårdsgatan låg vid denna tid vänthallen för Lidingöbanan som vid denna tid gick ner hit till Humlegården, precis som Roslagsbanan som hade sin slutstation strax intill, vid Engelbrektsplan (1896-1960). Det höga gamla huset i bildens fond är numera rivet, men dess grannar finns kvar (omän bara fasaden på de två hus som ligger närmast på Biblioteksgatan). När paviljongerna försvann vet jag inte, men förmodligen i anslutning 1967 eller några år därefter.

Kv. Ladugårdsgrinden vid Stureplan

Jag har skrivit om kvarteret Ladugårdsgrinden tidigare, kvarteret som idag innehåller nya Hotell Anglais och två kontorshus. Hotellet, som vetter åt Humlegården till, är en rätt flott byggnad men resterande hus är tämligen anonyma trots det centrala läget. annorlunda var det för 60 år sedan, när bebyggelsen från 1800-talet fortfarande var intakt.

Jag har roat mig med att försöka rekonstruera kvarteret Ladugårdsgrinden vilket inte var helt lätt, ty i samband med rivningarna gjorde man om fastighetsbeteckningarna och de olika tomterna fick andra nummer. Dessutom hette kvarteret Sperlings backe på 1800-talet. När det fick namnet Ladugårdsgrinden vet jag inte. I slutet av 1800-talet eller tidigt 1900-tal skulle jag gissa. Sperlings backe är idag namnet på det kvarter som ligger intill och inhyser Sturegallerian. Jag är inte säker, men jag har för mig att dessa två kvarter en gång var ett.

Mot Sturegatan låg fram till 1955 4 fastigheter. Den första var Hotell Anglais som hade sin huvudentré från Stureplan 8. Några butiker eller en restaurangentré fanns dock mot Sturegatan till och lystrade till adressen Sturegatan 1. De ritningar som jag hittat av huset är daterade 1885 och signerade Helgo Zettervall. I början av 1900-talet såg fasaden ut på detta vis. Ett mycket stiligt hus! Till höger i bild ses Sturegatan 3 och 5 som verkar mer eller mindre samkomponerade och uppförda 1888.

Sturegatan 3 innehöll fyra bostadsvåningar om 6 rum och kök samt jungfrukammare. Planlösningen visar tre rum i fil åt gatan och tre rum åt gården samt kök och jungfrukammare i en liten utbyggnad. Sturegatan 5:s våningar är betydligt större och planlösningen av annan typ. Förutom de tre rummen i fil åt gatan finns en matsal som ligger åt gården till och som fortsätts av en gårdsflygel med sovrum, kök och jungfrukammare. Denna typ av planlösning, när gatufilen kompletteras med en fil vinkelrätt in åt gården, kallas kontineltalplan, till skillnad från den tidigare så populära herrgårdplanen som lägenheterna i 3.an var ett exempel på. I den låg matsalen åt gatan till.

Sturegatan 5 var det hus som i raden som revs sist, troligen sent år 1962. Här en bild på exteriören i augusti detta år och en på en kakelugn i ett av rummen. Det verkar som fastigheten vid denna tidpunkt övertagits av Hotell Anglais, åtminstone låg deras restaurang vid den tiden i bottenvåningen.

Sturegatan 7 var hörnhuset åt Humlegården till och det byggdes redan 1883. Det är fasaden till detta hus som ni ser på bilden ovan. Lägenhetsfördelninge i denna hus är en 5:a och en 6:a med jungfrukammare. Femman är en hörnvåning av det rymligare slaget. Mot gården ligger också en liten trist 2:a vars kök verkar vara mer att betrakta som en kokvrå. De sociala skiktningarna kunde vara betydande i Östermalmshusen vid denna tidpunkt.

Nu återstår att skildra byggnaderna mot Biblioteksgatan till men det blir nog inte lätt, ty det verkar som om många av de ritningar saknas i arkiven.

Modehuset Anglais på Stureplan 8

Nu skall jag skriva några rader om något som jag inte vet ett dyft om.

När Hotell Anglais vid Stureplan rivits byggdes ett nytt kontorshus som kom att innehålla Modehuset Anglais. När det öppnade och när det stängde vet jag inte, men jag gissar att affären fanns där redan när huset stod klart i slutet på 50-talet. Övriga byggnader i kvarteret, utom grannhuset (till vänster, knappt i bild, Biograf Anglais), revs också och ett nytt hotell byggdes med ingång från Humlegårdsgatan. Ett vackert komplex om ni frågar mig.

Till höger i bild syns brandgaveln till Sturegatan 5 som tillsammans med nummer 7 utgjorde den östra delen av kvarteret. I samband med rivningarna passade man på att bredda Sturegatan och detta är orsaken till att husen ser ut att stå mitt i gatan. När gamla Hotel Anglais jämnades med marken råkade man skada väggen till serveringsrummet och matsalen i Sturegatan 3. Om detta, och livet vid Stureplan i början av 50-talet, kan man läsa i denna intressanta text på dn.se.

Modehuset Anglais fasad är idag inte mycket att hurra för och av dess eleganta lokaler syns inte ett spår (klicka på bilden för att se den i ett större format).  Information om dess liv och leverne mottages tacksamt!

Ett aldrig realiserat funktionalistiskt hotell på Sturegatan 3 vid Stureplan

Kvarteret Ladugårdsgrinden vi Stureplan rymmer idag två rätt välkända byggnader varav det ena är Hotell Anglais mot Humlegården och ett kontorshus mot själva Stureplan. Ursprungligen låg Hotell Anglais mot Stureplan och mot Sturegatan fanns det fyra fastigheter, varav hotellet var ett av dem (adress både Stureplan och Sturegatan 1). I samband med rivningarna slogs de fyra fastigheterna samman till två.

I Stadsbyggnadskontorets arkiv finns det gott om orealiserade byggnadsprojekt. I detta kvarter finns det faktiskt flera stycken och hotellet på bilden ovan är ett av dem. I bottenvåningen mot Sturegatan fanns några butikslokaler och till vänster ses de 4 pardörrar som var entrén till själva hotellet som gick tvärs igenom kvarteret och även hade en fasad mot Biblioteksgatan (här en plan av bottenvåningen).

En trappa upp skulle stora och lilla matsalen ligga. Vilken fantastisk matsal hade inte det kunnat bli om bygget realiserats 1939! Övriga våningsplan upptogs av hotellrum. Här ses ett av dem. Arkitekten bakom detta var Albin Stark som bl.a. ritat Chinateatern, YK-huset, Östra station och Biograf Anglais som låg på andra sidan av kvarteret, mot Biblioteksgatan (byggnaden finns kvar men rejält ombyggd).

Det är en flott byggnad som säkert blivit högklassig om den uppförts. Fasadmaterialet skulle eventuellt kunna vara natursten av något slag. Jag vet inte varför planerna lades på is, men antagligen spelade krigsuppbrottet in. Hade hotellet byggts, är det troligt att resten av kvarteret förnyats lite pö om pö, istället för den brutala ombyggnad som kom att äga rum i slutet av 50- och början av 60-talet. Även om detta hotell inte byggdes, kom den del av tomten som vetter åt Biblioteksgatan att förnyas och där stod Biograf Anglais klar 1943, men det är en helt annan historia.