Rävjägarn

Astræa 2, ett 1880-talshus i Vasastan

astraea-2-fasad

Under 1880-talet rådde en enorm byggrusch som verkligen satt sin prägel på både Vasastaden och Östermalm. I Nya Stockholm skriver Claes Lundin om bebyggelsen i dessa kvarter: “Hvad som i den stadsdelen i synnerhet förtjänar omnämnas äro de för den tarfligare medelklassen uppförda byggnader med lägenheter af tre rum och kök i byggnadskomplexer med fastställd form, dels med hus bygda i form af ett T, dels genom flyglar som ligga rygg mot rygg och lemna öppet gårdsrum”. Jämfört med bebyggelsen på Östermalm är husen i detta område “tarfligare”, dvs enklare som betydelsen var på den tiden, men idag har byggnaderna naturligtvis stora kvalitéer och det hade de även när de stod klara.

I slutet av 1870-talet började de första husen uppföras i kvarteret Astræa och vid 1880-talets mitt var samtliga tomter bebyggda. Endast ett av husen har rivits och flera av husen har välbevarade fasader. Tomterna 1 till 5 uppfördes av bostadsföreningen Bostadssällskapet Stockholm. Bostadsföreningarna kunde få förmånliga lån av staden och de var en föregångare till dagens bostadsrättsföreningar. Astræa 2 stod klart 1884 och inrymde 1-3-rummare. I gathuset låg ursprungligen två 1:or och två 2:or på bottenvåningen. På övriga plan en genomgående 3-rummare och 2 enkelsidiga 2-rummare. Två av lägenheterna utrustades med köksingång, dvs både vanlig entré och en dörr som leder rakt in i köket. I gårdshuset fanns en 1:a och en 2:a per våningsplan. Gårdshuset är förresten ett så kallat halvhus, dvs det är hälften så djupt som gathuset och har endast fönster på ena sidan. På ömse sidor av gården fanns längor med torrdass, ett för varje lägenhet. Mer påkostade hus hade torrdassen inomhus, i anslutning till lägenhetens tambur. Det var först 1909 som det i Stockholm blev tillåtet att installera WC och ansluta dem till avloppssystemet.

Vid den här tiden värmdes husen upp med kakelugnar och järnspisar, och Astræa 2 utgjorde inget undantag. Köksinredningen var enkel och bestod framförallt av en vedspis, ett vantilerat skafferi, något skåp och öppna hyllor. Ett par garderober fanns också i varje lägenhet.

1880-talets bostadshus uppfördes nästan undantagslöst i nyrenässans och den har ofta den italienska 1400-talsrenässansen som förebild men omstöpt för att passa 4-5-vånings hyreshus. Dekoren var riklig, framförallt hos påkostade hus, men även enklare byggnader ger ett förvånansvärt exklusivt intryck med dagens mått mätt. Med hjälp av puts, gips och gjutjärn skapade man palatslika exteriörer som verkligen skiljer sig från gårdssidans enkla, släta fasader. Även om natursten endast användes till grundstenarna, var avsikten att fasaden skulle imitera äkta material och därför avfärgades husen ofta i sandstensimiterande nyanser, med kalk- eller linoljefärg. Mindre namnkunniga byggherrar köpte tyska mönsterböcker och arrangerade fasaderna själva, något som inte alltid blev så lyckat.

Husets arkitekt hette Carl Widell men om honom finns det tyvärr inte mycket skrivet men han har ritat en del hus, framförallt i Vasastaden. Fasaden går i tidstypisk nyrenässans och är välbevarad. Bottenvåningen är rusticerad, dvs putsen imiterar murad natursten. Våningarna däröver är slätputsade och kvaderritsade, också detta för att skapa en illusion av äkta vara. Kannelerade pilastrar, fönsteromfattningar och en taklist av konsolltyp är andra fasaddetaljer typiska för tiden som är går att beskåda i ursprungligt skick. Grannhuset, nr 55, ritades också av Widell och har haft en liknande renässansfasad, men en fasadrenovering omkring 1970 sopade bort det mesta av dekorationerna

Fastigheten har moderniserats genom åren med start på 1930-talet. Från år 1935 finns det ritningar på en WC-anläggning och 1938 var det dags att dra in centralvärme, som säkerligen var en efterlängtad förbättring. Nya fönster och port har också satts in, troligtvis i samband med ombyggnaden i slutet av 1930-talet.

(20) (20) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (17) (16) (16) (16) (16) (16) (15) (15) (15) (15) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (12) (11) (11) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8)

Litteratur