Rävjägarn

Här är en relativt ovanlig balkongtyp

Balkonger i Hammarbyhöjden

I Hammarbyhöjden fann jag denna relativt ovanliga balkongtyp som jag tycker är väldigt snygg. Boxig och lite massiv, men trots detta elegant med sina sinuskorrugerade sidor och nästintill helt dolda balkongplatta. Bebyggelsen i Hammarbyhöjden har faktiskt klarat sig riktigt bra och än i denna dag finns det renoverade balkonger kvar. Då många hus är byggda under 30-talets andra hälft finns det också en stor variationsrikedom bland balkongerna. Här en detaljbild. Låt oss hoppas att åtminstone några hus renoveras korrekt,

Snygga balkonger från 30-talets slut

Snygga balkonger Hammarbyhöjden

I Hammarbyhöjden, i krokarna av Petrejusvägen, fann jag dessa välbevarade funkisbalkonger. Betongplattorna saknar kantbalk och kramlorna ser ut att vara ingjutna i plattan men det framgår inte riktigt av bilden (här en närbild). Sidorna är klädda med sinuskorrugerad plåt och överst en enkel, rund handledare. Man skulle verkligen hoppas att dessa fina balkonger får leva vidare med oförändrat utseende även efter den renovering som förr eller senare kommer. Men det är väl för mycket begärt.

30-talshus förvanskas, får nya fönster

Petrejusvägen 1

På Petrejusvägen 1-5 i Hammarbyhöjden ligger en av Stockholmshems fastigheter, ett smalhus från slutet av 30-talet. Huset är på intet sätt märkvärdigt, men typiskt för tiden och i fint stick. Ett par balkonger finns dessutom och de är i ursprungligt skick och mycket fina.

I dagarna har dock en fasadrenovering påbörjats och några nya fönster har redan satts in. Dessa skiljer sig från de gamla genom att de har fast mittpost (vad jag kan se), i övrigt är de relativt lika de ursprungliga. Skillnaden blir likväl rätt stor när  bytet är klar, både på in- och på utsidan. 30-talets enkla arkitektur kräver stor respekt för material och utförande och därför bör man verkligen undvika åtgärder som denna.

Petrejusvägen 2

Så här de du ursprungliga fönstren ut. Karmbottenstyckets färg har flagnat och även den på bågarnas droppnäsor. Kanske finns det skador i karmens nedre del som Stockholmshem inte tycker det är värt att laga, kanske vill man ha riktigt energisnåla nya fönster. Likväl insisterar jag på att man borde ha renoverat karmar och bågar och ersatt det inre glaset med någon form av energiglas eller extraruta. Detta hade bevarat fasade, varit skonsamt för miljön och i längden ökat fastighetens värde. Dessutom hade man med stor sannolikhet sluppit framtida fönsterbyten ty nya fönster tenderar att ha en kortare livslängd än gamla. De nuvarande är ca 75 år och fungerar fortfarande och är dessutom lätta att täta och underhålla!

Magnifik funkis på Pär Lindeströms väg 88-90 i Hammarbyhöjden

Pär Lindeströms väg 88-90 gatufasad

I samband med några av min besök i Hammarbyhöjden uppmärksammade jag ett hus på Per Lindeströms väg med en mycket generös glasfasad. Vi skall titta närmare på denna tämligen unika fastighet ritad av Lennart Bergvall som stod klar 1941

Som ni ser av fasadskissen ovan är trapphusen generöst uppglasade mot gatan. Man har också valt att lägga kök, badrum (med fönster) och sov- och matrum åt detta håll. Vardagsrummen vetter åt den gröna gården till.

Pär Lindeströms väg 88-90 gårdsfasad

Gårdssidans vardagsrumsfönster är generösa. och går ända upp till taket. På ritningarna har hörnlägenheterna två balkonger vardera, dels åt gården och dels åt gaveln. Dubbla balkonger är knappast den vanligaste detaljen i detta område, även om det naturligtvis förekommer, precis som borgerliga våningar med jungfrukammare och matsal. I själva verket blev det bara franska balkonger på gaveln, kanske på grund av krigsutbrottet och de ransoneringar som följde därav.

Men låt oss nu studera planlösningen som är ytterst intressant. I mitten på varje våningsplan finns en ovanlig form av tvårumslägenheter. Vardagsrummet är stort och kan avdelas. Intill ligger ett rätt stort rum som på ritningen kallas MATRUM vilket dock strukits över och ersatts med sovrum. Kanske var arkitektens ursprungliga intentioner att sovplatsen skulle förläggas i den av vardagsrummet som kan avdelas medelst draperier. Detta skulle ju ge nästan obegränsade sällskapsytor. Att man sedan förvandlade matrummet till sovrum kanske hade med regelverk eller beställare att göra.

Lägenheten till häger är en rätt rymlig tvåa med separat matrum och öppen spis! Att vardagsrummet dessutom har tv balkonger och höga fönster gör knappast saken sämre. Den lägenheten måtte höra till toppskiktet i området. Tyvärr finns det bara 3 stycken i huset, varav den nedersta saknar vanlig balkong och istället har fransk.

Det vore verkligen roligt om man kunde renovera detta vackra hus varsamt och passa på att ersätta de fula balkongerna med nya enligt gamla ritningar. Även de är av lite ovanligare modell. Fronten på långsidan verkar ha varit slät plåt och på sidorna ett diagonalrutigt smide (eller trådnät). Jättesnyggt!

Mer funktionalism i Hammarbyhöjden

Linjeskön fasad, inte sant? Notera  den grönmålade U-balk som täcker in balkongplattan. Både den och balkongplåten är rundade i hörnen. Så skall det se ut!

Här en bild på samma hus som visar en annan del av fasaden. Balkongerna är här indragna viket är snyggt, men ger ett sämre ljus i rummet.

En originell balkongtyp är det som sitter på denna fastighet. Sinuskorrugerad front utan handledare är inte vanligt alls, kanske är själva fronten utbytt men ställningen därunder densamma. Snyggt hur som helst tycker jag.

Ljusgrönt hus, mörkt gröna balkonger. Detta är färger som jag är mycket förtjust i. Balkongtypen blev vanlig under 40-talet och jag gissar att detta är ett tidigt exemplar.

Ett återbesök på Hasselquistvägen och så tittar vi på portar i området

I det första avsnittet av Varför är det inte snyggt? besökte vi Hasselquistvägen i Hammarbyhöjden. Det var i februari och fastighetsägaren hade precis påbörjat reparationen av de ena fastigheten. Den andra hade ännu inte fått bygglov och arbetena hade inte påbörjats. Jag skickade in en skrivelse till Stadsbyggnadskontoret och så småningom tog en handläggare över ärendet (en handläggare som först fått något om bakfoten och trodde att jag var fastighetsägaren).

Resultatet av det hela ser ni på bilden ovan. Snyggt! Då jag inte vet vilka planer fastighetsägaren hade är det svårt att säga hur resultatet hade blivit om jag inte gripit in. Hur som är kåken nu en prydnad för sin gata.

i Hammarbyhöjden, på Pär Lindeströms väg finns ett mycket intressant funkishus. Det tittar vi också närmare på i detta avsnitt. Man har inte knusslat med glasytorna i denna kåk! Just nu finns det en två till salu som verkligen inte går av för hackor. Mycket välplanerad, om än liten

I Hammarbyhöjden finns det faktiskt ett stort utbud av vackra portar. De flesta är i ek och både enkla och eleganta på en gång. Den ni ser på bilden ovan är praktiskt taget ett vindfång i ek och glas. Mycket snyggt!

Och så tittar vi på avsnitt 7 i serien Varför är det inte snyggt?

Hammarbyhöjdens sena 30-talsfunkis

Lite lätt bortglömda står smalhuslängorna i Hammarbyhöjden, en av de 30-talsförorter som väte upp strax utanför tullarna under 30-talets expansion. Till stor del var lägenheterna avsedda för invånare med modesta inkomster, även om standarden var någorlunda hög. Öppen spis, jungfrukammare och fiskbensparkett skall man dock inte ta för givet, även om det förekommer och framförallt då ekgolvet.

Av någon outgrundlig anledning är det relativt många hus i detta område som har både fönster och balkonger var. Gissningsvis rör det sig om någonstans runt 30 %. I takt med att husen renoveras, minskar naturligtvis denna siffran sakta men säkert. På bilden ovan ses snygga balkonger med relativt låg bröstning av sinuskorrugerad plåt och med dubbla handledare. Snyggt och luftigt!

Ytterligare ett vackert hus. Notera burspråket till höger. Hörnlägenheterna är troligtvis lite större med en något borgerligare planlösning.

Det var vinter och kallt när jag besökte Hammarbyhöjden, och på denna fasad klättrade avlövade slingerväxter. Notera fönstren med en bred avskiljare. Bakom den smala delen ligger troligtvis badrummet, bakom den bredare köket. Härom skvallrar bland annat skafferiventilen.

Denna lätt böjda fastighet vänder sin konkava sida mot en lummig liten gård. Av fasaden att döma, stundar en renovering. Notera de enkla skärmtaken.

En lite ovanligare balkongtyp från slutet av 30-talet. Balkongplattan lämnas nästan helt bar och själva skärmen sitter en liten bit ut från plattan. Hörnen är rundade och även här finns dubbla handledare.

Det helt uppglasade trapphuset med trappspindeln synlig utifrån är en verklig pärla. Visserligen i skriande renoveringsbehov, men ändå. Det är bara att hoppas att man låter fasaden förbli den pärla den idag är.

Franska fönster är inte så vanligt förekommande i Hammarbyhöjden, men här har vi ett hus med strama räcken som verkligen pryder sin plats. Fastigheten är densamma som på bilden ovan.

Ett av Hammarbyhöjdens blåklassade hus är detta. Tyvärr har jag glömt arkitektens namn. Notera trapphuset som är indraget och utdraget ur fasaden. Snygg! trapphusen är generöst glasade och balkongerna de ursprungliga.

Varför är det inte snyggt? I avsnitt 1 besöker vi Hasselquistvägen 32-38 i Hammarbyhjden

http://www.youtube.com/v/KtLCOqXsQUY

Voila! Premiär! Äntligen sätter någon ner foten och det är jag. Ibland är det så enkelt att det bara finns rätt eller fel och så är det i detta fall. Den byggfirma som renoverar huset på Hallelquistvägen 30-32 gör de flesta fel som man kan tänka sig och det med besked. Klicka på bilden ovan för att se inslaget och läs sedan vidare i texten. Tyvärr råkade jag skriva fel bilden i filmen. Adresserna är Hasselquistvägen 32-38.

Den första byggnaden som visas i klippet är Hasselquistvägen 36-38 som byggdes åren 1938-40. I Bebyggelseregistret hittar jag följande data: Harry Thunholm (Byggherre), R O Sjösteen (Byggmästare), Thure Bergentz (Arkitekt). Byggnaden är sliten, men praktiskt taget helt i ursprungligt skick. Endast balkongernas plåt verkar ha bytts från sinuskorrugerad till trapetskorrugerad (jag kan visserligen ha fel på denna punkt, men jag tror inte det). Fönstren är de ursprungliga. De är i behov av renovering, men på det stora hela i användbart skick. Dock att det är sällsynt med gamla träfönster som inte går att renovera. Virkeskvalitén är så pass hög att riktigt allvarliga skador är sällsynta.

Huset nummer två, Hasselquistvägen 32-34, byggdes 1939 och byggmästare var Erik Ahnskog. Det ritades av
Egnahemsbyrån vid Stockholms stads fastighetskontor. Skicket på fasaden verkar vara tämligen likt det föregående, men vid den pågående renoveringen ersätts de yttre fönsterbågarna med obehandlad aluminium och även karmarna kläs in. Balkongerna byts mot nya i aluminium med klumpiga dimensioner och osnygga infästningar.

Nu kan man verkligen fråga sig varför man förgriper sig så på ett gammalt fint smalhus. jag tror att det dels beror på okunnighet och dels på att man vill minimera det löpande underhållet. Aluminium kräver inget underhåll och går heller underhålla. Smäckra aluminiumprofiler kan vara mycket vackra, men när klumpiga dito hamnar på gamla 30-talshus blir resultatet inte annat än fult. Fastighetsägaren kommer dock inte att behöva ägna ett öre åt ommålning de närmaste 60 åren förmodar jag, om det är nog det huvudsakliga skälet till att man valt denna klumpiga renoveringsmetod plus att de säkert sparar energi, men för att göra det hade man lika gärna kunnat byta det inre glaset mot energiglas, en förändring som inte märks och som dessutom är betydligt billigare.

Vad hade då hänt om man kalkylerat annorlunda, om man valt att göra upprustningen på ett mer energisnålt sätt? Rimligtvis borde det vara betydligt mer ekologiskt hållbart att reparera och måla om. Aluminium tillverkas genom en mycket energislukande process så att byta ut kvalitetsträ mot detta material är knappast en vettig lösning. Detsamma gäller balkongerna, men här kompliceras det hela av att balkongplattorna säkerligen behöver gjutas om och man i vilket fall som helst måste montera ned fronter och handledare. Nåväl, att åter sätta dem på plats efter att ha blästrat, rostskyddat och målat dem, är knappast en omöjlighet.

Tar vi sedan hänsyn till de kultur- och skönhetsvärden som går förlorade vid en dylik renovering är det bara att konstatera att siffrorna bli än rödare. Vill man en dag återställa huset, blir det en dyrbara historia och det är inte säkert att det går att uppbringa lika fint virke till fönstren (åtminstone till ett överkomligt pris).

(20) (20) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (17) (16) (16) (16) (16) (16) (15) (15) (15) (15) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (12) (11) (11) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8)

Litteratur