Rävjägarn

Gustaf Lettströms formidabla fyror

Arkitektvägen 28-30

Ute i Abrahamsberg finns många fina tegelhus från sent 30-tal och tidigt 40-tal. Det rör sig i vissa fall om relativt påkostade hus. Ett av de finaste är signerat Gustaf Lettström den 4:e januari 1943 och ligger på Arkitektvägen 28-30. I fastigheten finns två 3:or och två 4:or på varje våningsplan fördelat på 2 uppgångar. Samtliga lägenheter är därför aningen genomgående eller gavellägenheter med fönster i 3 väderstreck. Alla har öppen spis och kök utan matplats. Istället finn det ett stort rum intill som antingen kan disponeras som matsal eller användas som sov- eller arbetsrum. Gavellägenheterna har ett nycker generöst matrum som, om man minns rätt, hade glasade pardörrar mot vardagsrummet som i sin tur har öppen spis som förlagts till en nisch som mer eller mindre ligger utanför rummet och med fönster ovanför. Det hela är ytterst elegant och bättre 4:or i storleksklassen går nog inte att finna (har för mig att de är 67 kvm – 3:ornat är 59). Här kan ni studera planlösningen. Tänk om man kunde bygga så här effektivt idag!

S:t Erikshallen vid S:t Eriksmässan

Sankt_Eriks-Hallen_1950-tal_entré

Föregångaren till Stockholmsmässan i Älvsjö var S:t Eriksmässan intill Kungliga Tennishallen. Det var 1943 som den första utställningen ordnades och då höll man faktiskt till i själva tennishallen. Ett antal tillfälliga paviljonger kom sedan att uppföras men det var först 1958 som S:t Erikshallen stod klar. Den ritades av Gustaf Lettström och var en elegant historia.

Sankt_Eriks-Hallen_1950-tal_entréhall

Här entrén i Lettströms byggnad som numera är riven. Ute och inne flyter samman och i taket hänger vackra lampor. Tyvärr revs byggnaden som redan 1970 övergavs för den nya anläggningen i Älvsjö.

Sankt_Eriks-Mässan_USA_paviljong

Samma år uppfördes den amerikanska paviljongen som ritades av Lettström och Reino Marino från USA. Till skillnad från S:t Erikshallen finns den kvar än idag men i det skick som den fick vid en ombyggnad för Svenskt Möbelcentrur 1963. Här ytterligare ett foto som visar entré i närbild.

Badmintonhallen vid Lidingövägen

Badmingtonhall, skiss

Vid Studentbacken på Gärdet, där tre stora huskroppar reser sig innehållandes studentrum vid en gemensam korridor, låg till för ett par år sedan Stockholms badmintonhall. Idag ligger här två punkthus med bostadslägenheter. Jag minns så väl när man rev hallen för ett par år sedan. Byggnaden var stor och klumpig och mestadels fönsterlös. Endast en del av fasaden skvallrade om att det var ett äldre hus. Som av en slump fick jag i min hand ett gammalt nummer av byggmästaren som visade hur det en gång sett ut, innan en förödande ombyggnad på 80-talet då fasaden kläddes in i plåt eller något liknande och alla stor fönsterväggar sattes igen.

Det  var 1936 som  man beslutade att bygga en badmintonhall och blev anvisade tomten intill Lidingövägen, mittemot Kungliga Tennishallen. Med ett insamlat kapital på 15 000 lyckades några entusiaster förverkliga byggandet av Stockholm första hall för utövandet av badmintonsporten. Byggnaden, som ritats av arkitekten Gustaf Lettström, invigdes på hösten 1943. Förutom tävlings- och träningsbanor, fanns här restaurang, två föreningssalar, några studierum och en 4-rumsvåning med arbetskök och serveringsrum.

Här ytterligare några bilder på byggnaden: exteriören (väldigt snygg!) och interiören. Synd, att jag inte visste vilken pärla som doldes under den förvanskade fasaden, ty då hade jag försökt ta mig in och se vad som fanns kvar av inredningen. Restaurangens möbler kom ursprungligen från NK och dess textilier var framtagna av Edna Martin och detta måste ha borgat för kvalité.