Rävjägarn

NK Triva var de första platta paketen

De första platta möbelpaketen kom i mitten på 40-talet. Exakt när har jag inte lyckats utröna, men enligt vissa källor skapades Triva 1940 och ungefär 4 år senare lanserades Triva Bygg som såldes monteringsfärdiga, precis som de av IKEA 10 år senare lanserade platta paketen. Mannen bakom möbelserien var Elias Svedberg som var chef för NK Inredning 1952 – 1961. Idén med Triva var att tillverka kvalitetsmöbler som dock gjordes i större serier och på så sätt kunde priset hållas nere. Övriga produkter från fabriken i Nyköping var av en betydligt dyrare prisklass och därför inget för gemene man.

På utställningen Bo bättre på Norra Guldheden inreddes några våningar med Triva-möbler och i broschyren för detta evenemang fann jag denna annons. Visst är den fin, loggan med skruv och mejsel? Triva-möblerna försågs naturligtvis med en skylt som talade om att de var just Triva-möbler tillverkade i Nyköping och i vissa fall la man även till formgivarens namn.

En av de mer populära möblerna i Trivaserien är gruppen Paradiset som skapades av Kerstin Hörlin-Holmquist 1958. Här en bild på canapén Lustgården. I serien ingick också soffan Paradiset och fåtöljerna Adam och Eva samt taburetten Fikonlövet.

Om det är någon som kan mer om Triva och Triva Bygg, så är jag tacksam för upplysningar.

Eric Sigfrid Persson och Friluftsstaden

Friluftsstaden

Storbyggmästare Eric Sigfrid Persson bör rimligtvis vara Malmös svar på Stockholms Olle Engkvist. Persson var dock mer än bara byggmästare, han intresserade sig för arkitekturen och ritade ofta de hus han lät bygga tillsammans med en utbildad arkitekt. Två av de områden som han står bakom är Ribershus och Friluftsstaden. Frågar ni mig, hör dessa till det absolut bästa som gjorts från slutet av 30-talet-slutet av 40-talet.

Friluftsstaden stod delvis klar för inflyttning år 1944, men först 1948 var hela området utbyggt. Passa på att se en film från områdets första år här. Byggnaderna är radhus och de allra flesta lägenheterna är i två plan med tillhörande uteplats. Här några exempel på planlösningar. Materialen är tämligen påkostade, bl.a. är köksgolvet i kalksten (vilket fick Mogens Mogensen i Byggmästaren att utbrista att det “är väl något som tillhör förgången tid” ), vardagsrummen har öppen spis, fönstren är av perspektivtyp (Perssons egen uppfinning) och fiskbensparkett ligger i vardags- och matrum. Utanför sovrummen på övre botten, finns ofta en balkong vilket får sägas vara en mycket tilltalande form av vardagslyx.

År 1944 anordnade Svenska Slöjdföreningen en utställning i Friluftsstaden, precis som man gjort när Ribershus var nytt. En av de inbjudna firmorna var Aaltos Artek som bl.a. visade ett vardagsrum inrett av Aino Aalto. Även NK var representerade med en inredning signerad Elias Svedberg och Astrid Sampe.

Jag är väldigt förtjust i denna tids byggnader, åtminstone de som är lite mer genomtänkta. De utgör en bra blandning mellan hantverksmässigt byggande och en viss stordrift. De får därför sägas tillhöra modernismens pärlor och erbjuder fortfarande mycket god boendestandard, ja ofta betydligt högre än det som byggs idag.

(20) (20) (19) (19) (17) (17) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (13) (12) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (7) (7) (7) (7) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5)

Litteratur