Här sitter jag och snörvlar! Mitt påskträd har gett mig pollenallergi vilket inte är att undra på, ty det är ingen liten buske. Dessutom har jag oljat in köksbänkarna m ed linolja. Det hela doftar för mycket för mina klena näsborrar. Påsken är en högtid som jag gillar, till skillnad från nyår och midsommar. Förra
Tag: Canon AE-1
Sommar, semester och lite järnskrot
Jag satt och letade färgbilder från förra sommaren och hittade av naturliga skäl inte så många, ty då fotade jag främst i svartvitt. Frågan är hur jag skall göra denna sommar, skall jag låta färgen ta över handen? Om jag nu har så många svartvita Tri-X-bilder, vore det kanske dumt att byta till en ny
Dancing thru velvet summer nights
Klackarna i taket! Champagnedrömmar och en kameralins som svajande fångat in ett mörkt vardagsrum. Detta kan knappast beskrivas bättre än av denna text. Champagnedrömmar flöto som strömmar då, glömskans sekunder, kärleksstunder, det är stunder hela dan det, ville de bara räcka och vara än. Åt mig du skänkte tankar du tänkte som poem, i fantasier
Till ladugårdsvinden vänder man åter
Det är en konst att spara på ting. Att veta vad man kommer att behöva om 20 år, eller kanske om 100, låter sig inte så lätt listas ut. Därför är det lika bra att spara på det mesta, åtminstone det finns plats, vilket det oftast gör på gamla gårdar med sin rikhaltiga flora av
Jag ville ge min hjärtans lille broder
Jag ville ge min hjärtans lille broder en ädelsten, en kostbar krysolit. Jag ville ge den bästa av klenoder. Jag ville ge - -. Gud må mitt vittne bliva, att jag har intet, intet till att giva, men för min Broders sällhet vill jag be. Si jag skall klä mig i en pilgrims kappa och
Nu är det 1:a januari och ett nytt år
Den första dagen på det nya året, nyårsdagen, den tycker jag om. Lugnt och skönt, utan vare sig något som måste göras, eller något som kan göras för den delen. Det mesta är stängt och igenbommat och man är hänvisad till sitt sköna och ombonade hem. Jag lyssnar på P2 och tittar på bilderna som
Det var varmt och huset så övergivet
Jag satt i bilen en solig dag. Det var varmt och lite för mycket skog passerade genom bilfönstret utan avbrott. Det var först när jag närmade mig Råneå som landskapet öppnade upp sig och jag började hoppas att min resa inte varit förgäves. Vad det nu var jag letade efter. Strax innan en kurva pressade
Funktionalistiskt vid Norr Mälarstrand
Åh, detta hus! Det är kollektivhuset vid John Ericssongatan som ritades av Sven Markelius och som vänder sin sluta fasad upp mot Pontonjärgatan. Står man däremot vid Norr Mälarstrand, ser man nästan bara fönster. Detta är arkitekturen i sitt esse. Huset är dessutom mycket förtjänstfullt restaurerat och i princip helt i ursprungligt skick. Tyvärr finns
En bördig dal, dold bak gran och tall
Man skulle kunna invända att ett svartvitt foto inte är det bästa sättet att avbilda något så prunkande som en grönskande dal belägen en bit in i den gröna skogen. Men nu hade jag svartvitt i kameran och är dessutom av den åsikten att sommaren lätt blir för gräll i färg. Denna dal, låt oss
Försommarkväll hos Greta i grannbyn
Sommaren hade inte riktigt anlänt, när Greta anlände sin mors barndomshem i grannbyn. Här växte hennes mor och min farmor upp i början av förra seklet. En av bröderna i syskonskaran kunde inte slita sig från hemmet, lät skilja sig och sålde all mark för att ha råd att bo kvar. Så småningom köpte Greta
Höstlikt kring den gamla ladugården
Detta med övergivna ladugårdar. Har man en gång vistats i djurens varma och ombonade lokaler, känns det märkligt att se dem tomma och kalla, helt utan tillstymmelse till liv. När jag var liten lät jag då och då kalvarna slicka mig med sina sträva tungor och jag blickade in i kornas kloka och trygga ögon.
En matservering i hembygdsgården
Den kalla vintern tärde på hembygdsföreningens kassa. För att reparera skadan, anordnades paltservering en dag i veckan i den forna salen. På väggen ses den traditionella norrbottensryan, men den ser inte tanten som konverserar personalen. En stadig figur och ett pärlhalsband är denna tants främsta karaktäristik. Långsamt och med stor pondus, lämnade hon salen och
Söndag förmiddag på Citykonditoriet
Tidiga morgnar när man icke är ansatt, är det bästa man kan göra att promenera ned till Hötorget och gå på loppmarknaden, ty där kan man verkligen fynda. Jag har bl.a. köpt böcker, skivor, tavlor och ett halvdussin guldkoppar. Det vilar en lätt stämning av Östeuropa över denna plats, vilket ej hör till vanligheterna. Kanske
Skolbyggnad som länge legat i träda
Det är kyligt i luften av den tidiga hösten. Ljuset silar in genom de tunna, lätt fördragna gardinerna i skolsalarna. Här har tiden i mångt och mycket stått till, ty en ny skolbyggnad restes redan på 40-talet och den gamla har sedan dess fått tjäna som byahus, eller stått tom. Detta är också ett musikens
Hösten i en kunglig park i Stockholm
God morgon! I ärlighetens namn är det väl mer lunchtid, men å andra sidan är det lördag idag och jag har börjat jobba en smula och jag jobbar kväll nuförtin, dvs jag är klar klockan tio och får sedan rusa iväg till valfri kvällsaktivitet om jag inte föredrar att gå hem och lägga mig. Inte
Gården där Dahlia levde med bror sin
I en glänta, alldeles intill vägen, ligger en gammal ödegård som helt saknar moderniteter. För ungefär 25 år sedan bodde tant Dahlia här och jag passerade med bussen varje morgon. Tänk, om jag klivit av någon gång och knackat på! Idag är fönstren igenspikade och färgen har mattats. Det enkla garaget har störtat samman och
I en varm källare på söder i somras
Augustikvällen slutade i en varm källare vid Hornsgatan. Lite lätt berusade och med magen full av vindtårta hade vi hastigt promenerat förbi Riddarhuset och Munkbron, för att så småningom passera Mariatorget på Söder. Vid dörren till källarskrubben stod glesbygdens egen förritin-siren med glittrig jumper, den förträffliga Lovisienstadt. Jag fångade henne i profil och kände mig
Och vi firar Björn på hans födelsedag!
Idag fyller Björn år, hurra! För ett par veckor sedan fyllde jag år och då bjöd Björn på kaffe på Svart kaffe och jag passade på att ta en bild. Återstår att se om jag blir fotograferad idag. Egentligen kanske det är oförskämt att fläka ut en av sina bästa vänner på detta sätt, men
Bonn-Karl reparerar bilen i storstan
Bra tjänstefolk är a och o. Tryckslangen till servostyrningen är en detalj på bilen som då och då bör bytas ut, ty gummi åldras. Operationen är inte speciellt svår att utföra, framförallt för en van mekaniker. Och vem är händigare än allas vår Bonn-Karl? Mot viss ersättning, pallrade sig denne glesbygdscharmör ner till storstan för
En medfaren och öde glesbygdskåk
Alldeles intill vägen, men nästan dold av de lövträd som fått växa sig stora när de lämnats åt sitt öde, ligger ett övergivet hus från seklets början. Gräset växer högt och av någon plantering syns inte ett spår. Men där är mycket vackert! Huset må vara en smula ansatt av tidens tand, men det är
Laila Loales intar Konstakademien
Sensommarsolen hade försvunnit bakom stadshusets torn och kvällen var ännu ung, men skuggorna var långa och dolde vardagen med sitt svärtade mörker. Laila Loales steg ur bilen, torkade en tår och gick uppför trapporna, in på Konstakademien. I trapphallen var nattens slummer inte något man hade i tankarna. Uppsluppna, ja nästintill våryra, roade man sig
Porträtt i gassande sensommarsol
Jag hade turen att en solig sensommardag befinna mig i en vacker lokal i närheten av Stockholms ström. Ute på den gamla artonhundratalsbalkongen beslöt jag mig för att föreviga mig själv i denna anrika miljö. Jag satte kameran på den bastanta stenen och lät self-timern fotografera. Volila!
Strama ödehuset i byn i Västerbotten
Hit går jag alltid på promenad när tillfälle ges, ty jag kan inte slita mig från det vackra huset som ligger invid de stora åkrarna. Plåttaket har börjat rosta, men fasaden är skön. Övre botten kröns av en pampig frontespis på den traditionella Västerbottensgården. På gårdsplanen trängs gräs och ogräs i den karga jorden. Bakom
Länet firar jubileum i Residensparken
År 1810 bildades Norrbottens län och detta firades i Residensparken i Luleå en dag i början av juli. Ursprungligen tillhörde Norrbotten Västerbottens län, men då man förlorat Finland, insåg man att det var av största vikt att den nordligaste delen av Sverige blev ordentligt skött och därför avdelades den nordliga halvan och det nya länet
Bonn-Karl figurerar i skvallerpressen
Det blev en eländig dag, trots det fina sommarvädret. Bonn-Karl hade tagit sig ledigt för att njuta en biltur och lite solbad och hamnade efter ett par mil vid en gammal vattenkvarn. Trots att solen sken var området folktomt vilket säkerligen hade sin orsak i att det fik som fanns på området behagade att ha
När 20-talisterna skall gå på kalas
När förberedelserna är klara, passar man på att ta igen sig ett slag. På bordet ligger en hemvävd duk och ostindiatallrikarna är framställda. I glasen finns servetter. Soppskålen står tom, men på spisen puttrar soppan. Det är lugnet före stormen. Tre pratglada och uppspelta tanter har gjort entré och bänkat sig vid bordet. Det är
Som man roar sig på Själagårdsgatan
Likt många av sina vänner, hade S:t Göran en sällsynt ädel karaktär och drog sig inte för att rädda den uslaste av stiftsjungfrur ur en penibel knipa om stunden så krävde det. I Gamla Stans trängsta gränd låg en gång för länge sedan en väl bevarad hemlighet. I porten Själagårdsgatan 5 på 4 trappor fanns
När skönheten stiger fram ur natten
Framåt natten stiger dimman åter upp, ty dess vanor hör icke till de bästa. Men man förlåter den, ty dimman är så vacker att man inte kan låta bli att tänka på Orfeus och Eurydike; skall man lita på att skönhet kommer att finnas kvar om man inte njuter den i stunden? Likt teaterkulisser ter
Jag porträtterar ett norrländskt barn
6:e juni eller tant Ronny går på kalas
6:e juni är tårtornas dag i en skola i en norrländsk by, där byggnaden under 1800-talet stod ny. Nybakade träder de in under försommarens första sockerbagarparad. Som en bakverkens trafikpolis, dirigerar tant Ronny deras färd som rakt in i lärarinnans kammare bär. Men vem spelar på orgeln som i hörnet står, övergiven och flagnad med
Och så har körsbären blommat ut
För ett par veckor sedan blommade körsbärsträdet och marken var täckt av rosa blad, ty det var precis i slutet av den korta vårsäsongen. Intill stor en forsythia som var helt översållad av gula blommor. Det var en makalös färgprakt. Bilden påminner mig om hur jag tror att det ser ut vid Medelhavet där stora
En kylig försommardag i Norrbotten
När det är dags för den sista vilan
En morgon begav jag mig ut mot Kaknäs och Lidingöbro. Jag parkerade bilen och begav mig in på en stig i den av vitsippor fyllda skogen. Grönskan var fortfarande skirt grön, ty det var lövträd i denna vackra skog. I en glänta låg en låg byggnad som sett sina bästa dagar. Jag gick längre in
En kort tur till lugnet på landsorten
Alldeles intill Radiohuset ligger en rest av det militära Östermalm fridfullt inbäddad i grönska. Vore det inte för den bebyggelse som skymtar i bakgrunden, skulle man kunna tro att det rör sig om ett bättre ställe på landsorten. På Östermalm finns många byggnader kvar från den tid när kasernerna var ett dominerande inslag i stadsbilden.
Gult tegel och plåt på industrihuset
En rätt enkel efterkrigsbyggnad som med nutida mått mätt får anses hålla en relativt hög standard. Jag tycker att den är vacker i sin ödslighet. Huvudfasaden, med kontorsentrén, har fått nya och klumpiga fönsterbågar istället för de ursprungliga smäckra. Jag undrar om huset kommer att finnas kvar om 10 år, eller om det ersatts med