Rävjägarn

Nya och inte så passande balkonger

Sommarvägen 2-4 Vireberg fasad

På Sommarvägen 2-4 i Solna finns ett bostadshus från 1950-talets mitt. Ursprungligen hasade lägenheterna franska fönster, men för ett antal år sedan monterades balkonger vilket inte blev så lyckat. Det hade nog kunnat bli rätt bra om man satt upp klassiska 1950-talsbalkonger, förslagsvis med fronter av korrugerad plåt och lite smide, men istället valade man en annan sort som på intet sätt gör hemma i detta årtionde. Dessutom hålls de på plats med hjälp av långa stag som bultats fast i putsen. Det är inte snyggt!

Sommarvägen 2-4 ritning Vireberg

Så här ser fasadritningen ut. Enkelt och elegant! Det hade naturligtvis varit snyggast om man låtit bli fasaden helt och hållet och eventuellt monterat balkonger även mot baksidan. Men så blev det alltså inte och det kan jag tycka är lite respektlöst mot arkitekturen.

Balkonger på ett äldre hus i Uppsala

Snygg balkong på gammalt hus i Uppsala

På ett äldre hus i Uppsala fann jag denna vackra balkong av betydligt modernare datum. Sent 30-tal eller tidigt 40-tal skulle jag gissa. Originella och dessutom bevarade, inte det vanligaste! Jag tror dock att Uppsala har landets största urval av ursprungliga eller korrekt renoverade balkonger. En eloge till dem!

Riktigt snygga 1940-talshus i Torsvik

40-tal på Lidingö

Här ett väldigt fint hus på Lidingö, på Torsvikssvängen. Det stod klart 1946 och ritades av Anker-Gate-Lindegren och har, eller hade, väldigt snygga balkonger. Tegelfasaden, porten, fönstren, allt är fint. Så här vackert kan 1940-tal vara när det inte renoverats sönder.

Trion Ancker-Gate-Lindegren fick i uppdrag att tillsammans med Göran Sidenbladh ta fram en stadsplan för Torsvikshöjden. Denna fastslogs i december 1943 vid krigsslutet verkar byggnadsverksamheten ha tagit fart. Många av husen ritades av nämnda trio och uppfördes av byggmästarn Olle Engkvist. Framförallt tycker jag att tegelhusen blev riktigt lyckade. 40-talets byggnader håller över lag hög klass precis som de tidiga 50-talets hus och därför bör man vara mycket varsam när det är dags för ombyggnad.

50-talsbalkonger m dekorativt smide

Fackverket 1 balkong med dekorativt smide

Dåligt renoverade 1950-talsbalkonger med dekorativt “smide” i lättmetall ser man alltför ofta. Ursprungliga ballonger av denna sort är däremot ovanliga. I Bandhagen fann jag kvarteret Fackverket 1 ritat av Stig Dranger som stod klart 1955. Mycket har inte hänt sedan dess och både balkonger och fönster är i ursprungligt skick. Portarna är tyvärr av aluminium och troligtvis från 1980-talet.

Fackverket 1 balkong med dekorativt smide detalj

Här en detaljbild som visar den smäckra konstruktionen. Handledaren är ett plattjärn och fronterna är klädda med småsinuskorrugerad plåt förutom det parti där det dekorativa smidet ger en vacker effekt.

Fackverket 1 balkong utan dekorativt smide

Övriga delar av fastigheten har balkonger utan genombrutet smide. De är också ovanliga idag och mycket smäckra. Jag antar att det är alltför mycket att hoppas på att dessa vackra balkonger komne bevaras åt eftervärlden.

Nyrenoverat på Furusundsgatan 12

Furusundsgatan 12 fasad

På Furusundsgatan 10 och 12 ligger två fastigheter från 1938. Båda ritades av Gustaf Birch-Lindgren och uppfördes av byggmästaren A. Lidner. De är snarlika till utseendet, ja nästan identiska, men spegelvända. Idag ägs det ena, nr 10 av Brandkontoret, och 12:an av en bostadsrättsförening. Nr 10 är, förutom porten, nästan helt i ursprungligt skick. Balkongerna har fått en trapetskorrugerad plåt istället för en slät och ytterligare en handledare har monterats ovanpå den gamla för att dagens säkerhetskrav (höjd på räcke) skall vara uppfyllt. 12:an renoverades i slutet av 1980-talet och fick då nya balkongfronter som inte var speciellt snygga. Dessa har nu renoverats och ersatts med nya i funkisstil.

Furusundsgatan 12

De nya balkongerna är snygga, men det är synd att man inte valde att göra dem som de en gång i tiden såg ut. En bra kompromiss hade varit slät plåt och en enkel handledare. Dagens krav på högra räcken hade gjort dem något “boxigare” men jag tror inte det hade gjort så mycket. De som sattes upp är i lättmetall och fronten är sinuskorrugerad. Av någon obegriplig anledning har man satt en mellanliggare mellan plåt och handledare. På det stora hela ser det dock snyggt ut och dessutom betydligt bättre än förr! Betyg 3/5 (både material och utförande avviker från det ursprungliga).

Snygga balkonger ute i Svedmyra

Svedmyra

Svedmyra är en av de alla förorter som växte upp i skiftet mellan 40- och 50-tal och som bebyggdes med trevåningslängor och punkthus enligt tidens ideal. Tyvärr har senare års renovering förstört åtskilligt i detta området. Merpartenav alla fönster har t.ex. bytts ut eller klätts in med metall. Några undantag finns dock och här är en fin kåk med du ursprungliga balkongerna bevarade. Visst är de snygga och originella! Det fanns nog en hel del balkonger av denna typ en gång i tiden, men idag är många borta och ersatta av standardbalkonger. Mellan Västertorp och Hägerstensåsen finns dock ett område med i princip identiska.

Nya balkonger på Askrikegatan 19

Askrikegatan 19

Ett efter ett har husen på Askrikegatan renoverats under senare år. Inte så konstigt, ty många av dem har nog inte rörts sedan 1970-80-talens renoveringsvåg. Så här såg fasaden ut innan 2015 års uppfräschning. Balkonerna var av tristaste modell, en standardbalkong från 1970-80-talen, underhållsfria och därför i tämligen bedrövligt skick. Täk på det, när ni väljer underhållsfritt, så här blir det efter 30-40 år! Askrikegatan 15-19 är alla byggda av samma byggmästare, Lennart E. Hellstedt, och ritade av Sture Frölén. De stod klara runt 1937.

Resultatet efter renvering är bättre än innan renoveringen, band annat har balkongerna återfått sina rundade hörn. Troligtvis såg de dock ut som grannhusets, nr 17, när de var nya. Den balkongen är inte godkänd idag så att återskapa det utseendet är helt enkelt inte tillåtet. Det som är så fint med den lägre höjden är att balkongen upplevs som mindre massiv. Ett sätt att komma runt detta är att montera en extra överliggare och trådnät i mellanrummet mellan plåten och den ursprungliga handledaren. Ett förslag kan ni se här.

Det är inte lätt att sätta betyg men det får bli en 3:a på en skala av 5. Den balkong som valts ser ut som en modern standardbalkong i funkisstil. Underhållsfri antar ja, så ni vet hur den ser ut om 30-40 år.

Att rekonstruera balkonger kan vara svårt, och av den anledningen är det extra viktigt att värna de balkonger som finns kvar i ursprungligt skick.

En ursprunglig och en renoverad

Balkongexemlem 30-talets försat hälft

Här ett mycket pedagogiskt exempel på en ursprunglig balkong från ca 1934 och en som renoverats för 10-15 år sedan. Den ursprungliga har eleganta kramlor som fäster den släta balkongplåten vid den stålbalk som omger balkongplattan. Den renoverade saknar kantbalk, är i lättmetall och därför klumpigare och dessutom större än plattan. Infästningarna är inte alls eleganta och kupigt fästa i betongen. Kanske inte så lätt att se för den oinvigde, men börjar man titta så ser man snart vilken stor skillnad det är!

Nyss renoverat på Rindögatan 12-14

Före renovering Rindögatan 12  14 liten

Under våren och sommaren har de två fastigheterna på Rindögatan 12-14 renoverats. Husen ägdes tidigare av Svenska Bostäder som sålde dem till hyresgästerna. Gavellägenheterna i nr 14 är särskilt fina, ty de har tre rum i fil åt öster samt kök och jungfrukammare åt Rindögatan. Det är inte några stora lägenheter, men de har öppen spis och två balkonger.

Fastigheterna var i behov av renovering. Exteriört var fönster, puts och balkonger i behov av översyn. På bilden ovan ses nr 12 och grannfastigheten nr 10 med då nygjord fasad. Balkongerna på 12- 14 var de ursprungliga och som ni ser på bilden har de en lite lägre front av sinuskorrugerad plåt samt dubbla handledare med mycket luft emellan. Jämfört med standardbalkongerna på nr 10 (till höger i bild) framstår de som betydligt elegantare.

Efter renovering Rindögatan 12 14 liten

Efter ombyggnaden har huset blivit vitt och fått grå balkonger som tyvärr är av identiska med grannhuset. Den luftiga elegansen är numera ett minne blott.

De gamla balkongerna uppfyllde säkerligen inte de krav som ställs på balkonger idag (ej klätterbart till 80 cm ovan balkongplattan samt 110 cm höga räcken). Detta hade dock gått att åtgärda genom att montera ytterligare en handledare, en lösning som använts på ett hus längre upp på gatan. Eventuella problem med klätterbarhet löses lättast genom att man montrar trådnät mellan den korrugerade plåten och mellanliggaren.

Det är synd att man inte lägger ner mer möda på balkongerna vid renovering. Uppenbarligen bryr man sig inte om detaljer. Annorlunda verkar det förhålla sig till exempel när det gäller bilar. Vem skulle vilja ha en framskärm som liknar den ursprungliga monterad efter krock när bilen lämnas in på verkstaden?

Betygen på denna renovering blir 3 av 5. Motivering: felaktigt material (lättmetall) och en modern standardbalkong (som dock är i  “funkisstil”) ersätter elegant 30-talskonstruktion.

Låt rundade balkonger förbli runda!

Låt runt vara runt

En illustrativ bild tycker jag. Mycket tyder på att de ursprungliga balkongerna hade rundade hörn men att man vid renoveringen valde att göra det lät för sig och samtidigt få lite större balkongyta. Trist, men inte alltför vanligt. Titta upp nästa gång ni passerar 30-talshus så kommer ni att se balkongplattor med rundade hörn som fått nya fronter med raka hörn!

En snygg glasbalkong i Västertorp

Glasbalkong i Västertorp

Balkonger, balkonger, balkonger! Här en glasbalkong som jag fotade i Farsta. Den verkar vara renoverad men på ett bra sätt så vitt jag kan bedöma. Denna typ av balkonger är mycket tilltalande! De kom på 30-talet och förekommer nog in på 60-talet, men jag gissar att de var som vanligast runt 1950. En ljusare och trevligare balkong kan man knappast få, men är man inte förtjust i insyn är konstruktionen naturligtvis inte så lämpad.

Här är en relativt ovanlig balkongtyp

Balkonger i Hammarbyhöjden

I Hammarbyhöjden fann jag denna relativt ovanliga balkongtyp som jag tycker är väldigt snygg. Boxig och lite massiv, men trots detta elegant med sina sinuskorrugerade sidor och nästintill helt dolda balkongplatta. Bebyggelsen i Hammarbyhöjden har faktiskt klarat sig riktigt bra och än i denna dag finns det renoverade balkonger kvar. Då många hus är byggda under 30-talets andra hälft finns det också en stor variationsrikedom bland balkongerna. Här en detaljbild. Låt oss hoppas att åtminstone några hus renoveras korrekt,

Sen 30-talsbalkong vid Skärmarbrink

Skärmarbrinksbalkong

Ibland hittar man synnerligen välbevarade balkonger som dock farit synnerligen illa av tidens tand och dåligt underhålla. Dessa måste ha varit mycket fina när de en gång var nya och målade i någon trevlig kulör. Plattan är av armerad betong och saknar kantbalk. Den sinuskorrugerade frontplåten börjar strax ovanför plattan och kompletteras med en handledare av rundstav. Enkelt och elegant! Det är bara att hoppas att kommande renovering görs korrekt, men det är säkerligen att hoppas på för mycket.

Snygga balkonger från 30-talets slut

Snygga balkonger Hammarbyhöjden

I Hammarbyhöjden, i krokarna av Petrejusvägen, fann jag dessa välbevarade funkisbalkonger. Betongplattorna saknar kantbalk och kramlorna ser ut att vara ingjutna i plattan men det framgår inte riktigt av bilden (här en närbild). Sidorna är klädda med sinuskorrugerad plåt och överst en enkel, rund handledare. Man skulle verkligen hoppas att dessa fina balkonger får leva vidare med oförändrat utseende även efter den renovering som förr eller senare kommer. Men det är väl för mycket begärt.

En balkongtyp som sällan bevarats

Balkong i Hökarängen 1

I Hökarängen hade jag turen att hitta en orenoverad balkong av en typ som är allt annat än vanlig idag. Redan i slutet av 30-talet förekom den (Askrikegatan), men jag gissar att det var i slutet av 40-talet och en bit in på 50-talet som den var som vanligast. Dess kännetecken är att de stolpar som bär upp konstruktionen sitter på utsidan och själva balkongplåten på insidan. Snyggt och elegant!

Balkong i Hökarängen 2

Stolparna är bredare nedtill än upptill vilket ger en smäcker konstruktion. Själva frontplåten är i alltid sinuskorrugerad (åtminstone de jag har sett).

Balkong i Hökarängen 3

Handledaren är ett liggande plattjärn och under den ett smalt plattjärn som jag gissar mest är dekorativt.

När dessa balkonger renoveras ersätts de oftast med nya standardbalkonger, men ibland rekonstrueras och det misslyckas mig veterligt undantagslöst. På Askrikegatan finns ett exempel som är bättre men andra jag sett, men bra är det absolut inte. Synd, för snart är en viktig del av vårt byggnadsarv ett minne blott.

Nyrenoverat hos SKB på Artillerigatan

Stångkusken

SKB må på många sätt vara ett tilltalande bostadsbolag, men renovera sin utomordentligt fina kåk på Artillerigatan i Stockholm på ett varsamt sätt kan de uppenbarligen inte. Fastigheten i kvarteret Stångkusken byggdes i början av 50-talet efter ritningar av Sture Frölén och har, eller snarare hade, en rätt stram och enkel fasad där vardagsrummens stora franska balkonger med smidesräcken utgjorde ett dekorativt inslag. När pågående renovering är avslutad kommer de franska balkongerna vara ett minne blott, istället har man monterat ordinära balkonger, tilläggsisolerat ordentligt och bytt ut de yttre fönsterbågarna mot en ny i lättmetall och klätt in karmen med samma trista material.

Stångkusken

Att minska energianvändningen är naturligtvis önskvärt, men det kan göras på olika sätt. I detta fall verkar man ha tilläggsisolerat på befintlig puts och anbringat ny puts därpå. Resultatet av detta arrangemang är att fasaden kragar ut från grunden och att fönster och fönsterdörrar hamnat långt in från fasadlivet. Det är inte snyggt! Hade man istället knackat ned befintlig puts och isolerat måttligt hade denna åtgärd kanske kunnat passera, men som det ser ut idag får man nog säga att byggnaden förlorat åtskilligt av sin ursprungliga charm.

Stångkusken

Till råga på eländet har man också monterat balkonger vilket jag är tämligen kluven till. Skall man verkligen göra det bör man utforma dem så att de ser ut att ha suttit på huset får början men det har man inte gjort i detta fall. Istället har man valt  smidesräcken vars förlaga troligtvis hämtats från de franska balkongerna men som man, kanske av misstag, vänt upp och ned. Det hade varit bättre om man kopierat de vanliga balkongers sedan tidigare sitter på gavlarna. Ytterligare en invändning: balkongfrontens infästning i plattan allt annat än tidstypisk och balkongplattan har fästs i fasaden medelst klumpiga järn.

Stångkusken 3

Som om inte detta vore nog, har man nu börjat med att byta ut fönstrens ytterbågar mot nya i lättmetall och klä in karmarna med samma material ( som dock målats i en tämligen lämplig nyans). Här kasserar man alltså ytterbågar av hög kvalitet mot nya i metall som är försedda med floatglas. En smärre katastrof! Om jag inte minns fel monterades energiglas för 10-15 år sedan, men där kan jag ju ha fel.

SKB får verkligen bakläxa och det är bara att beklaga att man inte lärt sig något sedan det veritabla magplask som renoveringen av en av fastigheterna i Fredhäll innebar. Den gången, troligtvis sent 70-tal, var tilläggsisoleringen ännu tjockare och balkongerna ännu fular. Fönstren klarade sig dock den gången.

Två snygga balkonger i Södra Ängby

Snygg balkong i Ängby 1

Denna balkong tycker jag är otroligt snygg! Naturligtvis helt förbjuden att bygga idag, men så länge den sitter där den sitter är den tillåten. Luftigare och elegantare blir det väl knappast. Perfekt som vädringsbalkong till ett sovrum eller hall.

Snygg balkong i Ängby 2

Här har vi en annan pärla med trådnät som jag tycker är så snyggt. Även den luftig och elegant. Höga plåtskärmar stänger ute ljuset, men jag har lärt mig att många föredrar det för att minska insynen. Lite märkligt, ty är det är sällan man ser någon på innerstadens balkonger.

Några snygga balkonger i Norrköping!

Snygga balkonger i Norrköping 1

Titta vilka snygga 50-talsbalkonger jag fann i Norrköping! Modellen har säkert inte helt ovanlig, men idag finns ytterst få kvar. Att montera sinusplåten på insidan av själva konstruktionen är effektfullt. Huset verkar i övrigt välbevarat, vilket man tyvärr inte kan säga om många andra hus från den tiden i Norrköping.

Det gamla huset på Grev Turegatan 8

Grev Turegatan 8

För några år sedan revs detta mycket fina hus på Grev Turegatan 8 i Stockholm. Dess fasad var klädd med marmor, troligtvis ekebergs. Balkongerna var dock det allra elegantaste med denna kåk, ty de var också av marmor som infattats i smide vilket framgår tydligt av
denna närbild. Nog är det märkligt att ett sådant påkostat hus revs utan något större motstånd. Välbevarat var det också, ty det hade aldrig renoverats genomgripande vilket fått till följd att lägenheterna mer eller mindre var i originalskick.

Om 30-talets eleganta balkonger och hur de (tyvärr) kan ta sig ut idag

Balkong i Fredhäll vars balkongplatta med kantbalk är delvis synlig.

Åtskilliga är de gånger jag bråkat med Stadsbyggnadskontoret, ty Stadsbyggnadskontoret är inom vissa områden antingen okunniga eller bakbundna av regerande politiker som inte låter dem göra sitt jobb (läs den politiskt tillsatta byggnadsnämnden som kör över tjänstemännen om de propsar på varsamma renoveringar). Detta leder till att klumpiga lättmetallkonstruktioner som imiterar de smäckra plåtbalkongerna från funkiseran kan duga när det blir fråga om renovering. Dessutom verkar SBK ha uppfunnit en ny sorts regel, att balkongens betongplatta skall lämnas delvis bar när hus från nämnda decennium renoveras. Detta är helt olämpligt när det är fråga om modernt klumpiga infästningar som därmed lämnas fullt synliga. I ursprungligt utförande existerar delvis synliga balkongplattor bara under en övergångsperiod mot slutet av 30-talet. Vanligare är att balkongfronten börjar strax ovan balkongplattan för att när 40-talet närmar sig gå så långt ned att plattan helt döljs.

På 30-talet blev fasaderna helt släta och de dekorativa elementen kan sägas vara fönster, portar och balkonger. Av den anledningen är det extra viktigt att inte ersätta dessa element med standardkonstruktioner av idag, ty då försvinner byggnadens hela karaktär. Just balkongerna är i de flesta fall renoverade från 70-talet och framåt. Ett typexempel på denna sorts renovering ses på bilden ovan. Huset (i korsningen Villagatan/Östermalmsgatan) är från mitten av 30-taletoch har troligtvis renoverats på 70-talet. Tänk om det fått behålla sina ursprungliga balkonger som såg ut som de på bilden här inunder. Så luftigt och så elegant det då tett sig.

Notera att en stålbalk, en U-profil, går längs med betongplattans kant. Balkongfronten är fastsatt i balken m.h.a. så kallade kramlor. Både balk och platta är målad i fasadens färg. Huset intill är renoverat i samråd med Stadsbyggnadskontoret och det blev inte helt lyckat. Balken är ett minne blott och balkongfronten är fastbultad i betongplattan på klumpigast tänkbara vis. Denna bild illustrerar skillnaden de båda husen emellan.

Högst upp på De Geersgatan ligger ett mycket vackert hus, ovanligt såtillvida att det har en indragen våning högst upp (etagevåningar!). Här har föreningen gjort en fantastisk reparation och resultatet är perfekt. Strax intill, på Blanchegatan 18, har man inte lyckats lika bra, även om resultatet inte är förskräckligt. Jag kan inte låta bli att visa ytterligare en fasad, denna gång på Värtavägen. Sedan bilden togs har balkongerna renoverats men på sådant sätt att de i princip är identiska med originalet. Lika bra gick det inte när det nästintill identiska grannhuset renoverades.

I miljöprogrammet för Gärdet (Gärdet, tidig funktionalism – miljöprogram för att riksintressant område) ritning som i detalj visar hur balkongerna konstruerades vid denna tid. Denna skrift är helt utmärkt, men då byggnaderna inte är skyddade i lag (läs stadsplan) är det svårt att värna dess karaktäristik, även om de är grönklassade (husen på Gärdet är antingen gul- eller grönklassade och gult är den lägsta, inget bostadshus är mig veterligt blåklassat idag om man bortser från Olaus Petri-kyrkan).

Rindögatan 19 hör till de fastigheter som nyligen renoverats och det på förtjänstfullast tänkbara sätt. Bostadsrättsföreningen är medveten om vilken pärla de sitter på och har därför valt att gå ytterst varsamt fram med sin Sture Frölén-ritade pärla. Ursprungligen fanns dessa eleganta balkonger även på Rindögatan 48, men där är de idag ett minne blott. Visst är de vackra?

Som jag nämnt tidigare, förändras balkongkonsten under 30-talet och om balkongfronterna var släta och strama under 30-talets första hälft, blir de livligare i sitt uttryck allteftersom tiden går. Balkongfronterna utförs i sinuskorrugerad plåt eller rutat trådnät. Fronterna kryper också längre ned och täcker hela eller delar av balkongplattan. Handledarna, som saknas på de tidigaste balkongerna dubbleras eller kommer i vissa fall tredubbla. Med tre handledare, kan  fronten göras låg och på så sätt kommer mer ljus in på balkongen och i våningen innanför.

När det är dags att renovera dessa balkonger med sinuskorrugerad plåt och flera handledare, är det vanligaste att man fastnar i budgetfällan och tar en standardbalkong (som byggfirman anser vara lämplig för 30-40-talshus) och monterar en extra handledare, Resultatet blir klumpigt och balkongerna förvandlas till lådor. Se bara på dessa fasader på Rindögatan. Den högra är nygjord och den vänstra i slitet originalskick. Inte lång därifrån finns denna kåk som är exemplariskt underhållen.

Uppe på övre Gärdet fanns ursprungligen en uppsjö av originella balkonger. Tyvärr är de allra flesta idag ett minne blott. Det är synd och det är bara att hoppas att de få som finns kvar bevaras och att man i framtiden kommer att återskapa de som gått förlorade. Det är min övertygelse att detta kommer att löna sig i längden ty vem vill inte bo i flottaste funkisstil?

Mycket fin renovering av BRF Göken

BRF Göken

På Kungsholmen har BRF Göken avslutat fasadrenoveringen av sina hus. Flertalet av byggnaderna har fått nya balkonger som ersatt de gamla fula lådor som monterades på 70-talet. Jag vet visserligen inte hur de ursprungliga såg ut, men de rekonstruerade är mycket snygga. De har kantbalk, perfekta infästningar och snygga smidesfronter. Husen är numera en prydnad för sin omgivning. Det är bara att hoppas att fler fastighetsägare följer efter och är lika ambitiösa när deras hus är redo att renoveras. Betyg: 5/5.

En förstoring av bilden visar balkongerna i detalj för den som är intresserad. Läs mer hos Tresson.

Vitt och fräscht på Furusundsgatan 8

Furusundsgatan 8

Jaha, där var det dags att gnälla lite igen vilket jag helst skulle slippa men jag är så förskräckligt trött på allt som slentrianmässigt byts ut mot något trist standardiserat. I grund och botten kan jag nog vara rätt tolerant; tycker att man får göra som man vill, bara det blir snyggt. Till och med vitpigmenterade golv skulle kunna vara snyggt. Men när alla skall ha den typen av golv, då slår jag bakut. Har folk ingen egen uppfattning om hur de vill ha det, skall de alltid göra som alla andra? Det är detta som irriterar mig allra mest.

På Furusundsgatan har man nyligen fräschat upp ett gammalt funkishus från -39/-40. Hur huset såg ut när det var nytt är inte lätt att veta, men jag har hittat två bilder som gör att vi kommer en god bit på vägen. I en gammal film om trådbussar fann jag en mycket dålig färgbild som visar fasaden 1960. Huset (det vänstra) hade då någon ljust brunbeige färg och balkongerna var mer eller mindre vita. Dess konstruktion framgår till viss del av denna bild som kommer rån ett hemma hos-reportage hos Nils Poppe som bodde i huset under en tid. Av den kan man sluta sig till att balkongskärmen var slät, relativt låg och kröntes av dubbla överliggare. Mycket snyggt!

När huset renoverades i slutet av 80-talet byttes balkongerna mot nya i standardutförande: trapetskorrugerade med handledare i obehandlad aluminium. Detta blev inte snyggt. Vid årets renovering monterades nya standardbalkonger, med rundade hörn (!), likt dem på Rindögatan 10. Det hela ser rätt så propert ut (närbild), men hur snyggt hade det inte varit om man lagt lite krut på att återskapa de ursprungliga istället? Fasaden, och området, hade dessutom vunnit på om man hållit sig till den ursprungliga färgskalan. Många hus som renoverats nu blir vita, oavsett vilken färg de hade innan och det är synd. Området är trots allt klassat som riksintresse och då kan man tycka att fastighetsägarnas önskemål borde väga lite lättare.

Betyg? 3 av 5.

Nyreparerad fasad på Rindögatan 10

Rindögatan 10 renoverad

På Rindögatan på Gärdet i Stockholm fanns för bara 5-6 år sedan många mycket välbevarade hus i dess nedre del där numren är låga. Idag har de flesta fått nya balkonger som mer eller mindre överensstämmer med de ursprungliga. Men inte riktigt. Framförallt är det den luftiga känslan som gått förlorad. Kanske inte något som man som lekman noterar, men ger man sig tid att  titta lite noggrannare så ser man snart skillnaden. Huset på nr 10 har relativt nyligen blivit bostadsrätt och förra året renoverades fasaden.

Vägg i vägg med nummer 10 ligger nummer 12 och 14 som både är i rätt dåligt skick och säkert snart skall repareras. Om ni tittar på denna bild så kan ni lätt jämföra de nyreparerade balkongerna på 10:an med de ursprungliga på 12:an (så såg även 10:ans ut förr). Lägg märke till att den sinuskorrugerade frontplåten har större “vågor” och att plåten är lägre och avståndet mellan de två överliggarna är större. Snyggt! På detta sätt blir balkongerna mindre kompakta och därmed blir fasaden luftigare. Tänk att en sådan liten skillnad kan betyda så mycket!

Vad sätter jag för betyg på denna balkongrenovering då? 3/5. Inte vidare bra, men ej heller dåligt. Så synd att de inte tog ned de ursprungliga, blästrade, rostskyddade och målade och sedan återmonterade dem. Då hade man fått ett mycket fint hus.

Ett av Askrikegatans hus repareras

Värtavägen 41 idag

De låga husen på Askrikegatan hör till Stockholms mest eftertraktade adresser. Längst ut på Askrikegatan, i korsningen med Värtavägen och med ingång härifrån, ligger en fastighet som precis fasadrenoverats. För 20-25 år sedan gjordes också någon form av reparation och då passade man på att montera nya balkongskärmar och det var verkligen synd. De gamla var fantastiska och ses på bilden nedan.

Värtavägen 41 förr

Om ni studerar denna närbild ser ni tydligt hur de såg ut. En ovanlig detalj är blomlådorna som monterats i nederkant och på utsidan. Trådnätet gjorde att ljuset flödade in på både balkong och vidare in i vardagsrum. Tyvärr bytte man dessa eleganta skapelser mot fula standardbalkonger i aluminium. Att den åtgärden godkändes är en gåta, att man som fastighetsägare så saknar öga för detaljer och elegans är ännu svårare att förstå.

I samband med den nya fasadrenoveringen fick sig balkongerna en översyn. Jag är inte säker på om man monterade nya, likadana, eller om man återanvände själva stommarna och bara bytte ut den sinuskorrugerade fronten (en närbild). Om man åtminstone målat handledarna i samma färg som fronten. Obehandlad aluminium är en styggelse i fall som detta! Det är också verkligen att beklaga att man inte tog tillfället i akt att återställa dem till sitt ursprungliga utseende.

Betyget blir 2 av 5 och det är inte i överkant på något sätt.

En Gärdeskåk med vändplan framför

Smedsbacksgatan 3 reparerad 1

På Smedsbacksgatan 3 i Stockholm står ett mycket vackert 30-talshus som har en ovanligt praktfull entré och dessutom en vändplan framför huset. Anläggningen är verkligen unik i Stockholms innerstad och dessutom nyreparerad och i gott skick. Huset har dessutom perspektivfönster av bästa sort och är en prydnad för området.

Fasadrenoveringen gjordes för att par år sedan och blev riktigt lyckad. De ursprungliga balkongerna plockades dock ned och ersattes med snarlika som inte riktigt helt överensstämmer med original. De dubbla handledarna ersattes av trippla och infästningarna i balkongplattan skruvades fast på ett mindre lyckat sätt vilket framgår av denna bild (infästningarna är för klumpiga och iögonfallande). Synd, hade man inte gjort det hade betyget blivit högre. På det stora hela är resultatet dock bra och jag ger betyg 4 av 5.

Nyreparerad kåk på Sibyllegatan 51

Det har reparerats lite här och var i vår stad under sommaren och här har vi ytterligare en 30-talskåk vars fasad fått sig en översyn. Jag gissar att den är byggd runt 1937. Balkongerna med sina dubbla handledare och de delvis synliga balkongplattorna (denna närbild visar vad jag menar) signalerar något ditåt . Bilden ni ser är dock inte nytagen, utan togs 1961 och jag fann den på Stockholmskällan.

Husets balkonger har dock setts över ett par gånger genom åren och dels fått ny balkongplåt, sinuskorrugerad (som var högre än den ursprungliga), och vissa balkongplattor har gjutits om och då struntade man u-balken som egentligen skall går runt balkongplattan. Detta framgår med all tydlighet av denna bild som togs innan sommarens fasadrenovering.

Idag ser huset nytt och fräscht ut, ja verkligen tämligen tjusigt. Tyvärr har man dock valt en ny balkongtyp med en plåtfront som är för hög och dubbla handledare som sitter för tätt. Hade man istället haft en lägre front och större avstånd mellan handledarna hade höjden blivet densamma men intrycket hade blivit luftigare. Balkongplattan borde dessutom ha varit delvis synlig och beklädd med en ubalk.Om ni studerar denna detalj av fasaden ser ni att balkongen högst upp faktiskt är ursprunglig. Ni ser den synliga balkongplattan, balken och de smäckra infästningarna samt att plåtfronten är betydligt lägre.

Denna renovering är snygg och proper men tyvärr måste jag säga att den inte lever upp till det ursprungliga utförandet och kan ses som ett slags historieförfalskning. På en skala från 1-5 skulle jag ge den en 3:a, till skillnad från Brandkontorets vackra hus på Hedinsgatan 17 som är en solklar 5:a och spelar i en helt annan dimension. Om jag får spekulera gissar jag att balkongerna på Sibyllegatan är av lättmetall och är av modifierad “standardtyp”. Huset är dock snyggt och jag skulle inte skämmas för att bo där.

Brandkontorets välrenoverade kåk!

Högst upp på Hedinsgatan på Gärdet i Stockholm ligger en flott funkiskåk som på andra sidan parken har en pendang i De Geersgatan 16. Huset har varit ovanligt välbevarat till exteriören eftersom de ursprungliga balkongerna inte bytts ut, däremot har plåten som kläder dem ersatts med en modernare för länge sedan. Högst upp i husen finns två etagevåningar med takterrass och entresolerade vardagsrum (vardagsrummet är i två våningar och från den övre kan man blicka ned på den nedre). Bättre kan man förmodligen inte bo.

Ägare till all denna ståt är Brandkontoret som har ytterligare några hus på Gärdet, bl.a. Furusundsgatan 10 som nyligen reparerades på ett alldeles utmärkt vis, dvs man gjorde inte mer än vad som krävdes och målade om kåken samt försåg de ursprungliga balkongerna med ytterligare en handledare för att de skulle få modern höjd (däremot förlåter jag dem inte för att de rev ut de vackra dörrarna i ädelträ).

Fasadrenoveringen av huset på Hedinsgatan måste vara Brandkontorets bästa någonsin. De har tagit ned de gamla balkongerna och byggt nya enligt konstens alla regler. T.o.m. infästningarna är som de skall. Huset ser helt enkelt ut som när det var nytt (färgen kan jag dock inte uttala mig om)! Mycket imponerade och verkligen värt alla lovord som tänkas kan.

Varför är det inte snyggt? I avsnitt 3 studerar vi fult renoverade balkonger

Få saker irriterar mig så som alla dessa förbannade balkonglådor som hängts upp på vackra funkisfasader med start på 70-talet. Istället för smäckra konstruktioner i järn och smide, har balkongfronterna ersatts med en lättmetallkonstruktion som är att betrakta som mycket klumpig. Detta är naturligtvis inte snygg!

En bidragande orsak till detta utbyte är naturligtvis det faktum att moderna balkonger i aluminium inte behöver underhållas, istället byter man ut dem när det blivit gamla och fula och det är rent och skärt resursslöseri. Under 30-40-talen var variationen mycket stor och många hus hade individuellt formgivna balkonger. Idag, när de flesta renoverats genom utbyte till moderna standardbalkonger, råder det däremot stor likriktning och det är naturligtvis synd. När det gäller funktionalismens byggnader sitter karaktären till största delen i just balkonger, fönster och portar och därför måste man var mycket rädd om dessa detaljer.

Titta nu på det tredje avsnittet i serien Varför är det inte snyggt?

(20) (20) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (19) (17) (16) (16) (16) (16) (16) (15) (15) (15) (15) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (13) (13) (12) (12) (12) (11) (11) (11) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8)

Litteratur