Kör man söderut från Boliden passerar man så småningom Finnfors med sin stora kraftverksdam. Strax nedanför, på höger sida, ligger den gamla kraftstationen som numera är museum. Anläggningen är bevarad i det skick den befann sig när kraftverket lades ned och därför mycket intressant. Den sista turbinen, byggd så sent som på 30-talet, stängdes i början på 2000-talet. Högre upp, till vänster om man kommer från Boildenhållet, ligger den nya anläggningen från 50-talet.
Landskapet är otroligt vackert vid forsen, även om kraftverksbygget naturligtvis helt spolierat de ursprungliga naturvärdena. Vattnet forsar inte längre men den torra och branta fåran är en skönhet i sig.
Kraftverket byggdes under åren 1906-1908 och byggdes sedan till 1910-1912 och var då det största kraftverket norr om Dalälven. Ytterligare en tillbyggnad gjordes på 30-talet och då tillkom ytterligare en turbin. Arkitekten heter Axel R Bergman.
Maskinhallen är ett fantastiskt rum där tiden verkar ha stannat. Allt ser fullkomligt orört ut och har en högst naturlig patina. Stora fönster vetter ut mot det spegelblanka vattnet och det är svalt trots den tryckande högsommarvärmen. Eftersom jag lider av svindel, kan jag inte ta spiraltrappan ned till maskinerna, utan får istället nöja mig med att blicka ned.
I några rum intill har man anordnat en fotoutställning som dels visar kraftverksbyggnaden och samhällets tillkomst, och dels livet kring kraftstationen. Det är intressanta bilder som ger en god bild av livet i det lilla samhälle som vuxit fram tack vare elektricitetens frammarsch. Tack vare järnvägen, som hade en station vid fallet, var den lilla orten inte alltför avskuren från resten av världen.