Hägnan i Nederluleå, Luleå Gammelstad, är verkligen ett friluftsmuseum som man bör besöka, framförallt för de två vackra Norrbottensgårdarnas skull. Den ena är visserligen bara en bagarstuga till en stor Norrbottensgård som brann 1978, men trots det är den en stor parstuga som kompletterats med två kammare på ena gaveln. Interiören på bilden här ovan kommer från salen i den andra gården.
Hela Hägnan är ett försöka att återskapa hur det kunde se ut på en kustnära gård Norrbotten i slutet av 1800-talet. Då området kompletterats efter hand är kanske inte uppställningen helt korrekt, men det är inte mycket att säga om det. De två Norrbottensgårdarna är påkostade och har en dekorationsmålning som endast hör de mer förmögna gårdarna till.
Innan vi går skall jag passa på att redogöra för hur Norrbottensgårdarna är disponerade. Grunden är en parstuga, även om enkelstugor naturligtvis också förekom men med Norrbottensgård menar man nästan uteslutande en parstuga. En sådan består av två stora rum på var sin sida om den förstuga som utgör entrén och som innanför sig har en kammare (bakikammare, farstukamamre mm osv). Detta framgår av denna skiss. Det ena stora rummet var köket/dagligstugan, det andra var salen eller som den ibland kallades: sommarköket. I köket sov, umgicks och arbetade man. För att hålla värmen på nätterna fanns ofta sängskåp. Vid spismuren fanns ibland ett litet varmt fack och där kunde man lägga åldringar och små barn. Förmögna gårdar hade ofta kammare på ena gaveln, som på skissen, innanför köket. Den ena av dessa kammare var något större på den andras bekostnad. I sällsynta fall fanns kammare på parstugans båda sidor, dvs även innanför salen. Eldstäder fanns alltid i köket. I övriga rum lite beroende på råd och lägenhet. Salen användes oftast bara sommartid och behövde därför inte värmas upp. Kamrarna kunde däremot användas vintertid och i så fall murade man upp en eldstad, en öppen spis, rörspis eller kakelugn (det dröjde dock ett tag innan de kom till Norrbotten).
Om hemmansägaren fick det bättre ställt kunde det hända att mangårdsbyggnaden timrades på med några varv och större fönster (eller större fönster om det redan fanns fönster) sattes in på övervåningen. Ofta förblev denna våning oinredd, den vittnade endast om ägarens förmögenhet.
Gården på Hägnan har två kammare på gaveln och här är en bild från den södra. Som ni ser är den påkostat inredd med imiterad panel målad på väggarna. Visst är det snyggt? Jag är mycket svag för detta sätt att ta efter högreståndshemmens detaljer. I den andra gården, bagarstugan, är väggmålningar ännu mer iögonfallande.
Här ser ni hur fint man har målat. Smakfullt med marmorerad panel och en sorts imiterat listverk på väggarna. Tyvärr är det nästan inga byggnader som har kvar målningar i detta slag. Nästan allt har målats över eller tapetserats.
Den norra kammare med sin klassiska utdragssäng som ofta, i modernare tid, gjorts om till soffa och försetts med sofflock. Såhär ser de dock ut i original och ofta är de som den på bilden ådringsmålade för att ge sken av att vara snickrade i ett ädelt träslag. Vi har en snarlik hemma på gården som står bäddad på precis detta sätt. Ofta brukar de vara utförda med gustavianska influenser blandat med lite nyrenässans.