Rävjägarn

Hemmansägaren i Norrbotten, del 21

Jag har åkt tåg upp till Norrbotten igen efter en helg i Stockholm. Strax norr om Uppsala passerade vi en regnbåge. Vilken vacker! Apropå regnbågar köpte jag precis en skiva med Ovan regnbågen och Stjärnestoft (Stardust). En platta från 1949, en av de första Bibi Johns spelade in även om hon på etiketten fortfarande heter Johnsson (Birgit var dopnamnet). Ovanligt bra arrangemang av Carl-Henrik Norin för att vara en svensk schlager. Tyvärr finns inte någon av inspelningarna tillgängliga idag (skall digitalisera vid tillfälle).

Fyndade förresten en radio för drygt 300 kronor. Inte för att jag behöver en till, utan för att den är något av en raritet från 1936/37. Det är en Philips Fuga 898A, en s.k. joystickradio. Knappen i mitten längst ned har en liten spak i mitten med en kula. Vrider man på den rör sig visaren på stationsskalan. Vickar man den upp eller ner förändras tonen, vickar man det åt höger eller vänster ändras volymen. Imponerande! Och allt sköts med stålvajrar och fungerar. Runt den sitter en ring som man vrider på för att koppla om mellan våglängderna och grammofoningång samt slår av och på. Den där grejen på toppen, med radioskalan, är i bakelit, mycket snygg och kan vinklas, dvs fällas upp och ned. Elegansen!

Tyvärr har den inte FM_bandet så man får bygga en FM-tillsats om man vill få den att fungera. Enklast är dock att ansluta en dator eller iPhone till grammofoningången vilket lätt hörs med en adaptersladd. Men först måste apparaten lagas. Likriktaren är trasig och jag har beställt ett nytt likriktarrör. Sedan får vi se.

Nå, åter till det praktiska. Tog traktorn till grannbyn för att såga timmer. Det finns ett sågverk där och jag var där en gång som liten med pappa och farbror Nils skötte anläggningen som drevs medelst en tändkulemoter. Det glömmer jag aldrig! Med en gasolbrännare hettade han upp stålkulan som han sedan placerade i motorn. Genom att dra runt svänghjulet startade motorn och tuffade sedan med jämn hastighet. Vilket imponerande mästerverk tyckte jag.

Nu är farbror Nils död och hans son sköter sågverket som har moderniserats och tändkulemotorn är ett minne blott. Det är i vart fall en rätt fin anläggning. Jag körde dit timmervagnen, bakade det på plats och kunde sedan rulla av stockarna. Lätt som en plätt.

En fadäs inträffade dock. En grej i krokarna av bakaxeln blev het, alldeles för het för att det skall vara nyttigt i längden. Kunde inte begripa vad det var, tänkte att det hade något med Trac-Trol, snabbväxeln (som inte ens sitter där visade det sig). Nå, ringde Per i Avan och han sa att det var bromsen. Typiskt! Jag hade använt bromsspärren och enligt instruktionsboken släpper den så fort man bromsar, men det gör den sällan, man får lossa den manuellt, men det visste inte jag. Man lär sig!

Tags:

Leave a Reply

Comments Protected by WP-SpamShield for WordPress