Rävjägarn

von Rosens hus på Östermalmsgatan

Strandvägen 55 är adressen för det flotta von Rosenska palatset. På Östermalmsgatan 45, där idag en Markeliusritad kåk från sent 50-tal tronar, stod fram till våren 1958 en pampig hyresfastighet byggt 1884. Jag gissar att tomten tidigare var bebyggd med en klassisk villastadsvilla, men när tomtpriserna ökade, revs många av dessa hus, trots att de inte hade mer än 10år på nacken. Den utsmyckade fasadens upphovsman var Helgo Zettervall, som på 1870-talet ritat det mycket påkostade och överlastade Bolinderska palatset vid Södra Blasieholmskajen.

Det var Håkan Olsson Håvander som lät bygga det pampiga huset på Östermalmsgatan. 1889 såldes det till Gillis Boy och sedan till Reinhold von Rosen. År 1893 gifte han sig med Elsa von Horn som var född 1873. När Elsa dog i mitten/slutet av 50-talet försåldes fastigheten (vilket framgår av köpebrevet) och en bostadsrättsförening uppförde en modern byggnad av högsta klass.

Även om Markelius nybygge är vackert, saknar jag det gamla von Rosenska huset med sin pråliga renässansfasad. I huset fanns 9 lägenheter. Två per plan samt en skrubb för portvakten. När huset stod klart 1884 var våningsplan 1-3 tr disponerade på detta sätt. Notera de tre små herrummen i husets mitt. I början av 30-talet moderniserades fastigheten och vissa ändringar gjordes. Kök, serveringsrum och badrum verkar ha uppdaterats. Vissa skillnader mellan planen förekom, men i stort sett såg de ut på detta vis. På planritningarna verkar det som om merparten av kakelugnarna monterats ned. Kanske var det verkligen så. Med centralvärme installerad, fanns det inte längre något behov av eldstäder. Greve Reinhold von Rosens salong var dock sig lik intill husets sista dagar, vilket framgår av dessa bilder på Stockholmskällan.

Tags: , , , , , , ,

7 Responses to “von Rosens hus på Östermalmsgatan”

  1. Ivo Holmqvist says:

    Så synd på en så vacker fasad att huset revs – men Bolinderska huset på Nybrokajen, det som KAK håller till i, finns kvar, liksom Norra Latin – allt exempel på Zettervalls förkärlek för florentinska fasader. Annars lutade han mest åt det nygotiska hållet, somman kan se av tre nästan identiska röda tegelkyrkor i Skåne: Allhelgonakyrkan i Lund (tvärstrimmig inuti) Billinge Kyrka norr om Eslöv, och så kyrkan i den staden som fått ge sitt namn åt stilen, inte alltid vänligt menat: Eslösgotik. Han ritade också, mindre monumentalt, stinsvillan på stationsområdet i Eslöv som jag hoppas finns kvar (själva järnvägsstationen är pampig fast den tillkom något senare, i nationalromantisk senjugend). Och Palais d´Ask mellan Akademiska Föreningen och Biskopshuset i Lund är ett vackert hörnhus, liksom Zettervallska villan intill, lite indragen från gatan, där något gymnastikinstitut för studentskor höll till, därav namnet Lufthopperiet. Det finns folk som vet bättre besked om den saken än jag. liksom hur mycket sanning det kan ligga i påståendet att Zettervall var lite för glad i det nya materialet cement och därför for ovarsamt fram när han restaurerade, eller renoverade, eller förnyade domkyrkorna i Lund och Uppsala, och Egeskov slott på Fyn,och att han var, med en vacker term, alltför stileklektisk.

    • Rävjägarn says:

      Ja, han gjorde många vackra fasader och så får vi inte glömma Uppsala domkyrka vars restaurering stötts och blötts allt sedan den pågick. Jag är dock svag för slutresultatet. Elegant och luftigt och gotiskt.

      von Rosenska huset är ett bra exempel på hyreshus i “villastil”. Friliggande och med öppen gård mot baksidan. Personligen är jag mycket svag för detta byggnadssätt.

  2. MP says:

    Ståtlig fasad. Jo, Zetterwall fick i slutet av sin karriär stark kritik för sina hårdhänta restaureringar. Han arbetade enligt den franske arkitekten Viollet-le-Ducs principer som innebar att byggnaden borde återställas i den stil den en gång var byggd i, och denna stil skulle renodlas. Alla stilelement från senare tid skulle därmed rensas bort. Dessutom utgick den från ett ideal-tillstånd där eventuella ofullkomligheter till följd av det hantverksmässiga medeltida metoder kunde byggas bort med ny teknik och material för att på så sätt åstadkomma vad de gamla stenmästarna egentligen nog velat uppnå om de kunde..

    I den samtida debatten om Lilljekvist restaurering av Gripsholms slott skrev den kritiske Heidenstam “An̄o Domini 1893 gjordes detta gambla hus ændnu gamblare”

    • Rävjägarn says:

      Heidenstam! Har ett annat Heidenstamcitat från denna tid, men nu kan jag inte hitta det. Gripsholm är verkligen ombyggt och nyinrett men jag tycker att det är vackert. Inredningarna är verkligen helgjutna och påminner om kulisser mer än om verkligheten.

  3. Peter says:

    Anders Bodin arbetar på en avhandling om Helgo Zettervall. Jag tror att den var tänkt att presenteras för ett par år sedan, men tydligen dröjer det innan vi får läsa den. Hur som helst så ser jag fram mot resultatet.
    På min lista över svenska arkitekter upptas första platsen av Helgo Zettervall. Hans genialitet när det gäller att ur arkitekturhistoriens formförråd skapa något nytt och innoivativt, är i mitt tycke oöverträffat. Han lyckades (nästan) alltid skapa stor byggnadskonst. Något som definitivt inte alla i hans samtid klarade av.

    • Rävjägarn says:

      Åh, den vill jag läsa när den blir klar! Det finns inte alltför mycket skrivet om Zettervall, om man bortser från kritik av hans kyrkorenoveringar. Det är bara att hoppas att avhandlingen snart blir klar.

Leave a Reply

Comments Protected by WP-SpamShield for WordPress