För tre år sedan dog Hjördis Schymberg och det resulterar bara i några små notiser. Märkligt, tråkigt och så dumt. Hon var en fin sångerska. Å andra sidan blev hon mycket gammal och hennes karriär hade sina glansdagar på 30-40-50-talen.
Säkert skall en dag
Heddas aria ur Pajazzo
Innan Birgit Nilsson gjorde entré, var Hjördis Schymberg en av våra mest kända operasångerskor. En jämförelse dem emellan haltar dock, ty Nilsson känns mer Wagner och Schymberg en aning spädare, mer lyrisk.
Jag har städat och i ett skivställ fann jag följande fantastiska inspelningar med Hjördis Schymberg från 1938: Säkert skall en dag och Heddas aria ur Pajazzo. De är gjorda i Konserthusets lilla sal 2 februari. Orkestern står Nils Grevillius för. Här kan man läsa lite mer om Schymberg.
Visst är det intressant att våra största operasångerskor är sprungna ur den s k torvan? På deras tid måste det ha varit oerhört mycket svårare för människor från landsbygden att göra karriär inom kulturen. Jarl Kulle var också en “lantis” har jag för mig.
Om det fanns ett pris för bloggare som lyfter fram till viss del bortglömda kulturella fenomen så borde Rävjägarn få det!
Schymberg skulle precis till att fylla hundra när hon dog och jag tror att hon var frisk långt upp i åren.
Kanske är det bra att växa upp i naturen, eller så är det bara så att man längtar bort och av den anledningen får en stark drivkraft. Jag går hos en tant vars man sjöng med Birgit Nilsson och tanten och Birgit var båda från landet. Birgit berättade att hon minsann kunde rensa rovor och tanten att hon minsann kunde mjölka kor! Jag hade velat se dem tillsammans.