Rävjägarn

Flotta Villa Engkvist på Västberga Allé

Villa Engkvist vid Västberga Allé

Vid Västberga Allé uppfördes i slutet av 30-talet en unik villa vid Västberga Allé. Det var storbyggmästaren Olle Engkvist, känd bl.a. för radhusen på Ålstensgatan, stjärnhusen i Gröndal och Hässelby familjehotell, som lät Sven Backström och Leif Reinius rita en privatvilla åt honom och bad dem ”att skapa en svensk motsvarighet till det pompejanska huset”. År 1939 presenterades villan i Byggmästaren . Sedan tidigare hade Olle Engkvist ett sommarhus i Eldtomta, Tumba. Den villan, som är byggd runt 1930, finns vad jag förstår fortfarande kvar, och den är en stram skapelse i tidig funktionalism.

Men åter till Villa Engkvist. Ute i Västberga hade Engkvist basen för sin byggnadsverksamhet och därför valde han att bygga sig ett vinterhem där. Fasaden var i gult tegel, taket i koppar och sydväggen är helt i glas, ty där fanns en vinterträdgård där exotiska plantor som banan växte. Utanför glasväggen tog en anlagd trädgård vid som var en fortsättning på den inre grönskan för att på så sätt göra gränsen mellan ute och inne flytande. Här en bild på villan exteriör.

För att bättre förstå nedanstående beskrivning av byggnaden, kan  det vara klokt att studera planritningen.

Vardagsrummet var stort, 11 gånger 11 meter och takhöjden 4,5 meter. Golvet utgjordes av röda tegelplattor, 25 x 25 cm, ett material som även användes i entrén. Intill vardagsrummet låg matsalen som hade ett utbyggt burspråk, troligtvis klätt i mahogny, samma material som i perspektivfönstren. Ovanför öppningen till hallen, som för övrigt utgjordes av en skjutdörr, fanns en balkong tillhörande det övre entresollplan där sovrum och badrum var belägna.

Köket var stor och modernt inrett och avsett för stora middagar. På bilden påminner det om ett restaurangkök. Mellan matsal och kök låg ett väl tilltaget serveringsrum med plats för porslin, glas och linne. Precis som sig bör!

Det är bara att beklaga, att Villa Engkvist så tidigt fick skatta åt förgängelsen. Byggnaden får anses höra till de allra yppersta av sin tid, både till arkitektur och genomförande. Uppvärmningen skedde dels med radiatorer och dels med golvvärme. Uppvärmd och konditionerad luft blåstes in i villan för att erhålla förstklassig ventilation. Konditioneringen, befuktningen, sköttes av ett system konstruerat av civilingenjör Styren vid Enköpings verkstäder.  Trädgårdsarkitekt var Sven Hermelin.

Olle Engkvist var en engagerad och produktiv byggmästare som det finns anledning att återkomma till. Hans motsvarighet fanns i Malmö och hette Eric Sigfrid Persson (far till Signe Persson Melin). Av hans främsta verk kan nämnas Ribershus och Friluftsstaden som jag tidigare skrivit om.

Tags: , , , , , , , , , ,

21 Responses to “Flotta Villa Engkvist på Västberga Allé”

  1. Erik says:

    Fantastiskt! Detta måste vara något av det djärvaste som byggts i det här landet. Framförallt inomhusträdgården och uplösningen av gränsen mellan ute och inne känns mycket före sin tid. Mig veterligen börjar det konceptet först synas inom modern aritektur i Kalifornien på slutet av fyrtiotalet.

    Detta hus borde ses som en viktig punkt inom svensk arkitektur, och ägnas många studietimmar. Jag kan i alla fall inte komma på någon liknande byggnad, inte i Sverige åtminstonde.

    • Rävjägarn says:

      Ja, visst är det underligt att man inte skrivit mer om denna villa. Jag har heller aldrig sett något liknande. Framförallt är det imponerande att man valt att anlägga en trädgård utanför trädgården för att man inte skall uppleva gränsen mellan ute och inne. Oerhört tråkigt att det revs så snabbt, det är inte utan att man skulle vilja bygga upp en replika. Jag undrar om det var Olle Engkvists önskan om “att skapa en svensk motsvarighet till det pompejanska huset” som fick dem att utforma detta djärva hus.

  2. Erik says:

    Det är ett bra exempel också på hur rätt beställare inspirerar och ‘kramar ur’ storheter ur vissa konstnärer, som de inte vore kababla till annars.

    En replika vore inte så tråkigt. Det händer ju då och då att viktiga verk byggs upp på nytt. Jag har de senaste dagarna gått och grubblatt på huruvida det vore möjligt att bygga upp Stockholmsutställning igen.

    Den är ju av samma vikt för svensk arkitektur som Mies Barcelonapaviljong, som återuppfördes på 80-talet.

    • Rävjägarn says:

      B & R var tämligen unga när det ritade huset åt Engkvist. Han måste ha haft en stort förtroende för dem eftersom han gav dem så fria händer och dessutom lät dem rita en så påkostad villa. Däremot tyckte han inte att de helt lyckats med ”att skapa en svensk motsvarighet till det pompejanska huset”. Villan var dock mycket komfortabel.

      Hemskt gärna en replika! Jag erbjuder mig frivilligt att bo där.

      Vet du hur noggranna ritningar som finns kvar från Stockholmsutställningen?

  3. Erik says:

    Nej det vet jag inte. Men i och med kalibern av de inblandade arkitekterna tycker man ändå – man hoppas iaf innerligt – att sådant inte ska ha gått förlorat. Jag har också försökt att genom flygbilder se om området har blivit bebyggt efteråt (etnografiska, tekniska- och olismuséet?). Tyvärr förgäves.

    Hur trevligt vore det inte att efter en drink på paradiset vandra hem antingen genom ladugårdsgärdet, eller längs med strandvägen?

    (Sen att det antagligen hade blivit nån sorts SpyParadisetBar är en annan sak, men man kan ju alltid drömma.)

    • Rävjägarn says:

      Jag är mycket nyfiken på alla bostadshus som byggdes upp för utställningen. Vet dock inte vilken klass det var på utförandet, ty de var ju aldrig tänkta att stå någon längre tid. Det fanns en hel del entresollerade lägenheter som verkar ha varit mycket snygga. Jag har för mig att jag har en bok där man får se ett antal exempel på byggnaderna. Men nog är det merkligtatt det inte finns ett spår av utställningen kvar.

      Paradiset! Det var en snygg restaurang och namnet är slående. Går hemskt gärna dit om den återuppbyggs.

  4. Fabian says:

    Hej.
    Verkligen fantastisk byggnad.
    Jag är lite intresserad av var i Västberga huset låg. Och hur tidigt revs det. Västberga är ju inte direkt stadens framsida idag, den kan ha legat i vägen för Södertäljevägen kanske. Tidningen arkitektur har en något mera detaljerad plan en den som finns i gamla \"byggmästarenboken\".
    Ska försöka jämföra med planer från tiden.

    /F

    • Rävjägarn says:

      Det enda som står i texten är att byggnaden ligger i Västberga intill Midsommarkransen vilket borde innebära i krokarna av Västberga allé. Byggnaden låg intill Engkvists kontor och materialgård som även de fick flytta (till Gröndal). Jag vet att villan revs innan Engkvist kunde flytta in i den nya våningen i Marieberg som presenterades i Byggmästaren sent 1944. Villan borde därför ha rivits senast 1943 skulle man kunna anta. Tyvärr har jag ingen fastighetsbeteckning eller adress.Dessutom får man anta att området omdanades totalt efter rivningen.

      Det finns ytterligare ett reportage, utförligt, i Svenska hem i ord och i bilder, men inte heller där står det något om adress.

  5. Fabian says:

    http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/SSA/Arkiv/SE_SSA_0000/0000%20Stockholmskartor/sthlmsstad_m_omnejd_1.html

    Ovan länk till Stockholmskällans Stockholmskarta från 1934, som även inkluderar viss detaljering även utanför tullarna.
    Jag tror att fabriksbyggnaden med namnet \"Elektraverkens Instrumentfabrik\" är samma byggnad som finns på byggnadens planritning. Ritningen är vänd med söder uppåt, och ett tågspår löper längs tomtens södra gräns . Proportionerna mellan spår, byggnad och infart stämmer perfekt mellan karta och ritning. Alltså strax nordväst om Västberga gård.
    Jag tolkar att industribyggnaden borde ha legat nära nuvarande adress \"elektravägen 43\". Området domineras idag helt av en stor Industribyggnad.

    • Rävjägarn says:

      Intressant! Jag hittade följande text på nätet, skriven av en man som som ung bodde hos Engkvists i villan. han skriver: “Hos Olle Engkvist bodde jag som en riktig familjemedlem. O.E var en oerhört dominant person, sträng men rättvis. Fru Signhild E. var mycket vänlig och behaglig. Paret hade inga egna barn men ville gärna göra något för andra barn. Så jag blev en av de lyckligt utvalda.
      De hade på den tiden en lyxig enplans villa i Västberga Allé, uppförd med fasader av gult fasadtegel och invändigt med inredning av ädelträ. Invändigt fanns en pool och vinterträdgård med bl.a. banan- träd. För mig var det som att komma till en helt annan värld. Den villan finns inte kvar längre. Den har fått lämna plats åt industribyggnader.
      De förde in mig i en för mig helt ny och fantastisk värld genom ta med mig på olika teatrar och Operan. På så sätt lärde jag känna och uppskatta underbar musik.
      Någon gång under år 1941 så flyttade O.E. med fru och jag med dem till en av honom nybyggd fastighet på Lagerlöfsgatan vid Västerbron i Stockholm. Där hade de en paradvåning i två våningar.
      Men det bygget blev försenat och villan i Västberga Allé hade rivits, så under tiden fick jag bo hos”.

      Vissa fel verkar dock finnas här. Paradvåningen är inte i två våningar vad jag förstått. Om de verkligen flyttade 1941 så revs fastigheten vid den tiden. När jag googlar Elektraverkens instrumentfabrik får jag upp adressen Västberga Allé så din teori verkar stämma. Dock lite märkligt att inte Engkvists eget kontor finns med på kartan. Det låg intill vad jag förstått, men det är å andra sidan inte säkert att det fanns när kartan togs fram.

  6. Fabian says:

    Om man ser på den stadsplan från ca 1940 som ritades för Västberga industriområde, så finns befintliga byggnader med.

    http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanStart.aspx?id=6

    Villan finns inte med där. Men jag tror att detta beror på att huset existerade under så kort tid och att kartorna helt enkelt aldrig hann uppdateras.
    Men då jag tog den publicerade planritningen och skalade in den mot den ovan nämnda Stockholmkartan så passade infart och Instrumentfabrik in perfekt.
    De skorstenar som syns i bakgrunden på fotografiet över trädgården
    borde tillhöra Liljeholmens Kabelfabrik som ligger strax söder om Västberga gård.
    Hela området måste ha varit riktigt lantligt vid tiden.

    Fantastiskt med texten från den inneboende.

    Leve Olle och hans verk (skratt).

    • Rävjägarn says:

      Fantastiskt! Fick du fram en exakt adress eller en fastighetsbeteckning? Det vore intressant att läsa bygglov och rivningsansökan på Stadsbyggnadskontoret.

  7. Fabian says:

    Nej, ingen fastighetsbeteckning eller adress.
    Men vad jag kan förstå så låg byggnaden någonstans mellan Elektravägen 43
    och Västberga Allé 36.
    Infarten till Västberga Allé 36 (en återvändsgränd) har ungefär samma läge som den gamla infarten. Jag har försökt att tolka om någon av byggnaderna har samma läge eller dimensioner som den gamla fabriksbyggnaden som syns på ritningen, men vad jag kan se verkar ingen stämma exakt. Även instrumentfabriken revs troligen. Men ofta används grunder mm.
    Jag tror att dessa uppgifter borde räcka för att leta efter handlingar rörande fastigheten på tekniska nämnhuset.
    Men om området inte var planlagt så kanske Olle Engkvist inte heller behövde söka bygglov för huset.

    Jo, en möjlig källa till finns. Jag spanade igenom en stor bok på Hötorgets söndagsarknad som var intressant. Den visade bilder på fastigheter främst villor och enligt mannen i bokståndet så hade utgåvan finansierats av de boende. (Som ett dåtidens hitta.se eller liknande.) Boken hade den nackdelen att alla fastigheter sorterades efter ägarens efternamn. Jag vill minnas att jag i all hast bläddrade förbi villan.

    • Rävjägarn says:

      Tack för infon! Jag skall gå till SBK vid tillfälle. Jag är mycket nyfiken på när byggnaden revs och om man kanske kan få veta hur det kom sig att man gav bygglov men så snart inpå beslöt sig för att expropriera (om det nu var vad man gjorde) området.

      jag har ytterligare ett reportage fråb Villan, taget ur Svenska hem. Skall lägga upp det vid tillfälle.

  8. Fabian says:

    Mera info om denna hemliga byggnad.
    Spenderade dagen på SBK och kollade in den förmodade tomten för byggnaden.
    Mycket riktigt. Tomten har namnet Elektra 12. Där finns bygglov med enkla ritningar samt avancerade konstruktionshandlingar. Mest spännande är att byggnaden revs först 1967 för att ersättas av dagens industrifastighet. Jag kopierade en uppmätning av tomten från nämnda årtal. På en relationshandling från 1952 benämns den som disponentens bostad kort och gott. Alla byggnader revs. Olle Engkvists lagerbyggnad låg på tomten närmast västerut. Den andra volymen på tomten var även den stilig i enkel tjugotalsklassicism innehållande arbetarbostäder mm. Den hann byggas till grovt innan den revs.
    Inget knäcker sextiotalet i rivningar.

  9. Gunnel Malmberg says:

    Varför har du tagit bory det jag har informerat om Västberga Allé 36?

    Jag är ju en av de få som verkligen har bott där!

    Gunnel Malmberg

  10. toppen artiklar!!
    Vem är författaren?+Har kört en del föredrag om arkitektur i vårt Kollektivhus Dunderbacken – dessa artiklar hade varit bra—
    Hjalle
    0707590356

Leave a Reply

Comments Protected by WP-SpamShield for WordPress