Jag tänkte slå ytterligare slag för min serie Glesbygdens mode. Och det kommer fler avsnitt vad det lider.
Några funderingar. Jag har tagit en helgprenumeration på SvD och läste där en artikel om mode och gamla människor som hade sina poänger.
I somras pratade jag med en mycket trevlig dam i sina bästa år. Född runt 1950 och tillhörandes den generation som var tonåringar på 60-talet när det för första gången fanns en riktig ungdomskultur, även ute i landsorten. När hon var ung, var alla äldre kvinnor tanter, och tant är inte något som hon själv vill bli, även om många 20-åringar kanske skulle ge henne det epitetet idag.
Den är en märklig generation, åtminstone på sina sätt, den som snart skall till att gå i pension. Kvinnorna kallar sina väninnor tjejer och männen är ute med grabbarna. De vill vara unga. Jag tror att de, som så många andra generationer, hemskt gärna vill bli något annat än sina föräldrar. Den yngre generationen däremot, de tycker nog att far- och morföräldrarna var lite mer avslappande på detta område och för dem behöver inte epitetet tant vara något nedsättande, snarare tvärtom. För de som har evigt unga föräldrar, ter sig tanten som något tilltalande.
När jag växte upp var alla tanter och ,vilket till stor del berodde på att de flesta i byn var i 45-årsåldern och uppåt när jag föddes. De flesta var utpräglade original och inte alltid så måna om att vara till lags. En av fruarna har jag porträtterat här. Jag har alltid gillat den generationen, men haft lite svårare för den nästkommande.
På stadsauktionen i Frihamnen ser jag ett par i 60-årsåldern studera en gammal servis med guldkant. Går inte att köra i diskmaskinen, säger mannen och så går de raskt vidare. De om några borde ha tid att handdiska sina koppar, men tydligen inte. Det säger något om den generationen.
På bilden ovan ses i mitten en storskrattande moster Ebba. Kjolen har åkt upp och man ser strumporna. Det är en mycket bra bild. I den finns livsglädje. Ebba var mycket livlig och av någon anledning religiöst lagd. Det märkte man oftast inte mycket av. Det gjorde däremot farbror Kalle, för han fick inte gå på biografen (men däremot se film på tv när de köpt sin en apparat).
Tags: Glesbygden, Glesbygdens mode, Moster Ebba