Rävjägarn

Det är dags att anlägga en pergola

En pergola, det är något att ha i åtanke när det är dags att anlägga trädgård eller på annat sätt åstadkomma en skyddad uteplats. Egentligen är det inte mycket till byggnad, men effekten är inte att ta miste på: frisk luft, växter och skydd mot vinden. Varför inte plantera några vinrankor? Även om de inte ger någon större skörd, är de dekorativa och relativt snabbt växande.

Överst till höger syns en stilig variant belägen vid stranden vid Klampenborg strax norr om Köpenhamn. I mitten i den nedre raden är det Marabouparkens pergola som agerar fond i chokladfabrikens parkanläggning. De övriga bilderna visar privata anläggningar. Jag gillar verkligen pergolan och hoppas att den kommer åter samt att det blir ett slut på alla eländiga uteplatser med väderbitna plastmöbler och petunior i plasturnor.

Men vem är John David California?

Jag läste en artikel i SvD om en sorts uppföljare till Räddaren i nöden. Den unge man som sägs ha skrivit boken, (Göteborgssonen?) John David California, har av en slump tagit sig detta namn och det har inget att göra med att Salinger initialer är just J D. Samme man, som vägrar uppge sitt dopman, menar också att han inte alls skrivit boken för att det är ett lätt sätt att få uppmärksamhet och att det är en slump att hans bok, är lika lång som Salingers. Minsann!

Jag googlar och hittar följande artikel på telegraph.co.uk. Med bild och allt! Men vem är han? Rimligtvis borde någon vara bekant med honom.

Jag läste Räddaren i nöden i början av 90-talet i samma veva som jag låg på sjukhus för transplantation av hornhinna (bara ena ögat, det andra läste jag med). I lurarna hade jag Ultravox och Mockba music. Jag gillade boken och bör nog läsa den igen, för att se om jag fortfarande tycker att den är bra. Jag har för mig att det var en annorlunda roman med fin tidskänsla. Precis som The price of salt (Carol).

Golden gate i verkligt tät dimma

Sällan har man väl sett en tätare dimma. Bilden är mycket gammal och jag hittade den i det där Kodachromearkivet jag tipsat om tidigare.

Det var en rejäl överraskning som mötte mig igår. Jag hade fått de två testrullar som jag filmat med den Kodachromesmalfilm jag köpt och vars bäst före-datum var 1980 (29 år för gammal!). Det verkligt märkliga var att de såg ut ungefär som vilken Kodachrome som helst, filmen var praktiskt taget opåverkad av tidens tand och det är om något märkligt. Kvalitetsfilm får man verkligen säga. Jag har 14 rullar kvar och nu vågar jag nästan inte använda dem, när jag vet att det blir SÅ vackert.

Det var visst en fru som ritade köket

Knappast någon kökslösning har blivit så utskälld, som det sekundärkök som var standard under 30-talet (sekundärköket är ett kök som ligger innanför matrummet och avskiljs från detta med hjälp av en glasvägg). Särskilt argsinta var de damer som jobbade på Hemmens forskningsinstitut. Under åren 1930-1940 var detta den dominerande typen av kök, vid sidan av det rena arbetsköket med fönster, eller de lite större med måltidsplats.

Jag har länge undrat vem som konstruerade denna, av damer så utskällda, kökslösning. Då jag råkade få tag på ett eget exemplar av Den självförsörjandes kokbok (Bonniers 1926) kom jag ett steg närmare gåtans lösning. I denna bok, presenteras fru Almida Peterssons kökslösning, som hon åstadkommit genom att aptera en helt vanlig enrumslägenhet. Petersson har låtit avskilja den inre delen av köket till en liten kokvrå (se bild) och låtit den yttre, och till ytan största delen, bli ett vanligt bostadsrum. En lämplig lösning för 2-3 självförsörjande damer står det i texten (undrar just om fru Alvina är frånskild eftersom hon bor med andra damer, eller lever hon kanske franskt?).

Då boken är tryckt redan 1926, måste detta vara en av de första köken av detta slag. Kanske kom impulserna från Tyskland där Frankfurterköket utvecklades samma år. I vilket fall som helst, är det troligt att Alvinas kökslösning inspirerat många svenska arkitekter, ja ett helt decenniums bostadsbyggande.

(20) (19) (19) (19) (18) (18) (15) (14) (14) (14) (14) (14) (14) (14) (14) (14) (13) (12) (11) (11) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (10) (9) (9) (9) (9) (9) (9) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (8) (7) (7) (7) (7) (7) (7) (7) (7) (7) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (6) (5) (5) (5) (5) (5) (5) (5)

Litteratur