När Svenska baletten spelade Dårhuset på Thé㵲e des Champs-ʬysées år 1921, fick Jean Börlin ett brev från en herre, som erbjöd honom att vistas ett halvår på den anstalt för sinnesslöa som han förestod. Mannen i fråga, var ytterligt imponerad av föreställningen, men ansåg, trots allt, att den ytterligare kunde förbättras.
På bilden ovan ses en bl.a. Jean Börlin och Jolanda Figoni framför Nils Dardels fantastiska dekor. Dardel gjorde även kostymerna och man får anse dem för mycket lyckade. Framförallt älskar jag händerna som både griper tag och famlar.
Tilläggas bör att scenbilden blir än mer dramatisk då den fotograferats i svartvitt. Jag såg en dramatisk naturbild som säkerligen blivit bara hälften så dramatisk om den fotograferats i färg. Dessutom damp smalfilmsrullarna från Dramaten ner i brevlådan idag och gjorde mig än mer övertygad om hur fint det kan bli utan kulörer. På min kristallduk glänste och gnistrade det och de guldskimrande scenkläderna såg mins lika eleganta ut trots avsaknaden av färg. En högkontrastfilm som Tri-X är prefekt i ett sådant sammanhang. Men än är filmen inte inscannad, klippt och ljudlagd. Tills dess får ni bärga er.
Tags: Jean Börlin, Konst, Nils Dardel, Svenska baletten i Paris